Kvarkenmiljoner och cirkulär ekonomi

11.11.2018 kl. 11:47
För en dryg vecka sedan offentliggjordes även den efterlängtade tilläggsbudgeten med en rejäl summa av de av staten utlovade eurona till kvarkenprojektet

Själva principbeslutet togs redan i februari år 2016 och vi har i Vasa och Umeå under denna vår förbundit oss att bära det ekonomiska huvudansvaret för kvarkenprojektet. Men det har krävts mycket arbete även av många tjänstemän för att sy ihop de sista budgettekniska lösningarna, och jag vill ge en eloge åt alla de som i olika roller medverkat till detta positiva beslut. Det är omöjligt att räkna upp alla goda krafter man stött på och det har varit en glädje att jobba med projektet såväl i riksdagen som via Vasa stad och styrelserna för Kvarkenrådet och Kvarken Link Ab. Projektet är oerhört viktigt för hela Österbotten och västra Finland. Vi har beredskap att beställa färjan inom kort och det känns fint att t.o.m. samlingspartiet via betalda annonser på facebook nu lyfter fram projektet. Jag är även mycket glad över det goda samarbete vid haft med Jakobstads-Karlebyregionen och ser framemot ännu djupare gemensam nordisk samverkan inom ramen för det nya EGTS-område vi ska grunda.

 

Själv spenderade jag nyligen ett par dagar i Yokohama på världens främsta evenemang för cirkulär ekonomi, World Circular Economy Forum. Konferensen samlade över tusen beslutsfattare, experter samt innovativa representanter från näringslivet från ca 100 länder och var ett utmärkt tillfälle att marknadsföra det kunnande vi har i Österbotten samt knyta nya kontakter. 

 

Vid tillfället undertecknade även ministrarna Kimmo Tiilikainen och kollegan Yoshiaki Harada på plats i Yokohama ett samarbetsavtal länderna emellan gällande just miljöfrågor. Finland och Japan har länge haft goda relationer och mångsidiga handelsförbindelser. I och med Finlands EU-ordförandeskap och Japans G20 - värdskap 2019 har vi en unik möjlighet att tillsammans visa globalt ledarskap inom bl.a. cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär även en stor potential för den finländska landsbygden - liksom många andra globala megatrender. Att Google köper vindkraft från Närpes - en stad som redan ifjol fick Unicef-utmärkelse för flyktingintegrering - och som nu tack vare positiv befolkningsutvceckling och hög sysselsättninggrad fångat nordiska forskares intresse är ett tecken på just detta och något vi alla får vara stolta över.

 

När vi nu fått nya uppgifter kring vargstammen är det bara att än en gång upprepa: stammen måste decimeras. Vargen hör inte överhuvudtaget hemma i tätbebyggda områden!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00