Regeringens lagändring sätter käppar i hjulet för asylsökande som vill studera

09.11.2018 kl. 13:46
Riksdagsledamöterna och medlemmarna i riksdagens förvaltningsutskott Matti Semi (V), Olli-Poika Parviainen (Gröna) och Anders Adlercreutz (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till inrikesminister Kai Mykkänen om en förändring i beviljandet av uppehållstillstånd för studier

Efter en lagändring som trädde i kraft i september har Migrationsverket tolkat lagen så, att en asylsökande under en pågående asylprocess inte längre kan ansöka om uppehållstillstånd för studier även om hen fått studieplats.


Med den nya lagen verkställdes EU:s direktiv om inresa och vistelse för forskare, studerande, volontärarbetare och au pair-arbetstagare. Lagen berör inte asylsökande och lagens eventuella effekter på asylsökande uppmärksammades inte i regeringens proposition. Inte heller under behandlingen i riksdagen eller i utskottet uppdagades vilka effekter den har på asylsökandes ställning. Lagens konsekvenser kom som en överraskning till och med till riksdagsledamöterna som behandlade lagen i utskottet.
 

– Det kan inte vara så, att man i Migrationsverkets praxis smyger in förändringar som påverkar asylsökandes ställning utan att det framgår tydligt i lagen. Nu kom förändringen som i praktiken i hög grad påverkar asylsökande som en överraskning både för personerna i fråga och för de experter som assisterar dem, säger Olli-Poika Parviainen.
 

Anders Adlercreutz betonar att många asylsökande som kommit till Finland har integrerats under den långa processen och börjat studera. Hittills har en pågående asylprocess inte varit ett hinder för att ansöka om uppehållstillstånd på andra grunder, även om processerna är separata.
 

– Åtskilliga asylsökande som kommit till Finland under de senaste åren har väntat många år på att deras asylansökan ska behandlas. Asylsökande har en möjlighet att studera redan under asylprocessen, och många har under processens gång fått studieplats, bekantat sig med finländare och på så sätt blivit en del av samhället, säger Adlercreutz.
 

Matti Semi anser att förändringen är negativ både för individen och samhället:
 

– Både ur individens och ur samhällets synvinkel är det förnuftigt att sporra dem som kommer hit till studier och via det vidare till arbetsmarknaden. Alla vinner på att vi främjar möjligheterna till att studera. Det är huvudlöst att lägga käppar i hjulen för studier genom att komplicera situationen och skapa ytterligare osäkerhet, säger Semi.
 

Inrikesministeriet har svarat på kritiken som uppstått genom att hänvisa till direktivets krav och till det att en asylsökande kan studera fritt, men att man redan nu behandlar ansökningar för uppehållstillstånd på andra grunder först efter att asylprocessen avslutats. Enligt flera som arbetar med asylsökande har

ändringen emellertid lett till att asylsökande har hamnat i en ojämlik ställning och till att risken för problematiska avvisningar har ökat. I värsta fall kan det att asylsökande inte kan ansöka om uppehållstillstånd för studier under asylprocessen enligt riksdagsledamöterna leda till att en person trots

studier hinner avlägsnas ur landet efter ett negativt asylbeslut.
 

Oppositionsledamöterna kräver att få en redogörelse för om regeringen var medveten om lagens faktiska effekter på asylsökandes ställning, vilket inte tangeras i lagpropositionen. De efterlyser även information om anvisningarna som getts till Migrationsverket. Semi, Parviainen och Adlercreutz kräver att asylsökande ska ha en möjlighet att fortsätta redan påbörjade studier och ansöka om uppehållstillstånd på basen av dem, samt att personer som har en grund för uppehållstillstånd inte ska avlägsnas ur landet.

 

Regeringen måste svara på riksdagsledamöters skriftliga spörsmål inom tre veckor.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15