Vårdreformen innehåller fortfarande flera orosmoment

07.11.2018 kl. 14:39
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har i dag blivit klart med sina betänkanden till vård- och landskapsreformen. Riksdagsledamoten och medlemmen i utskottet Veronica Rehn-Kivi förhåller sig skeptisk till huruvida reformen kommer att uppnå de målsättningar man ställt

– Det finns fortfarande stora brister i reformen. Speciellt orolig är jag för det demokratiunderskott som reformen medför, då landskapen kommer att vara av så olika storlek. Jag är orolig över att beskattningsrätten saknas och över hur de språkliga rättigheterna i praktiken kan tillgodoses. Vårdprocesserna kommer inte att kunna garanteras på svenska. Patientsäkerheten kan dessutom vara i fara, speciellt i Vasa sjukvårdsdistrikt, då distriktet inte beviljades omfattande dygnet runt-jour. Dessutom är särlösningen om finansieringen för Ålands landskap ännu helt öppen, säger Rehn-Kivi.

Vård- och landskapsreformen kommer nu att behandlas av grundlagsutskottet och meningen är att riksdagen ska rösta om paketet innan jul. Rehn-Kivi är övertygad om att de missförhållanden som nu förekommer i både landskaps- och valfrihetslagen kommer att behöva repareras under nästa riksdagsperiod – 
ifall de alls godkänns av riksdagen.

– I valfrihetslagen finns flera punkter som måste följas upp. Arrangerandet av socialvården är ännu mycket oklar och finansieringslösningen med personlig budget innehåller många frågetecken. Valfrihetslagen innehåller risker för att patientsäkerheten försämras samt för att vi inte kan säkerställa jämlik vård för alla. Nyland, med sina 1,6 miljoner invånare, kommer också att ha sina egna utmaningar. I framtiden måste speciell tyngdpunkt läggas på att bygga fram en särlösning för Nyland, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00