Statsrådets framtidsredogörelse del 2

23.10.2018 kl. 14:57
Gruppanförande 23.10 2018 hållet av ledamot Stefan Wallin

Ärade talman,

 

Förändringen av arbetet och den artificiella intelligensens växande roll är tydliga megatrender i dagens samhälle. Därför är det en viktig diskussion vi här för om arbetets framtid. Vi måste ha förmåga att se vilka beslut vi behöver samhället för att trygga en positiv utveckling där vi människor är i centrum. Men där vi samtidgt omfamnar de nya möjligheterna

Vi måste ta ned bollarna behärskat och försöka kontrollera spelet, om vi uttrycker det med fotbollstermer. Och det är viktigt att vi spelar bra. Och rätt.

 

Därför är det bra att regeringen i denna framtidsredogörelsens del två koncentrerar sig på arbetet, som mycket riktigt befinner sig i en brytningspunkt.

När arbetet förändras är det helt grundläggande att sysselsättningsgraden inte tillåts sjunka. Tvärtom behöver vi fortsättningsvis en högre sysselsättningsgrad för att bryta hållbarhetsunderskottet, vilket redogörelsen helt riktigt konstaterar. SFP har också pekat på de ändringar i politiken som måste göras för att få sysselsättningsgraden först till 75 procent och sedan högre mot 80 procent. 

Vi behöver förnya arbetslivet och har inte råd att misslyckas med att införa mera lokala avtal. En mer lokal avtalskultur är en förutsättning till att diskussionskulturen ändras på våra arbetsplatserna. Dagens ytterst kritiska läge på arbetsmarknaden är ett tecken att något har gått allvarligt snett. Det misstroende som nu råder ser ut att stå Finland dyrt. Det är inte såhär vi höjer sysselsättningsgraden.

 

Redogörelsen pekar på två saker i syfte att höja sysselsättningsgraden. För det första måste den strukturella arbetslösheten minska kraftigt. För det andra behövs tillräcklig invandring av utländsk kunnig arbetskraft. Just det - vad annat har SFP inte talat om då vi upprepat vårt krav att behovsprövningen av utländsk arbetskraft borde slopas. Vill man inte lyssna på oss så borde man åtminstone lyssna på de experter som skrivit denna rapport. 

Redogörelsen betonar det viktiga i att förbättra sysselsättningsläget för invandrare som redan finns i Finland; ungdomar och kvinnor som är i bästa arbetsföra åldern.

 

En annan central fråga i redogörelsen är hur den artificiella intelligensen förändrar arbetets innehåll. Här är slutsatsen att det gäller att se den artificiella intelligensen som en möjlighet, inte som ett hot. Automatiseringen och digitaliseringen kan visserligaren minska behovet av en viss typ av traditionella jobb, men kommer garanterat i stället att skapa helt nya. Det ställer krav på utbildningen och fortbildningen - alltså vår förmåga att förutspå och bereda oss för framtiden redan i dag.

 

Här har det erkänt starka finländska utbildningssystemet en verklig utmaning. Förnyelse av kompetensen under hela arbetskarriären måste utvecklas. Inte bara utvecklas utan också anpassas till människors olika livssituationer och olika anställningsförhållanden. Här finns det mycket att göra.

Redogörelsen betonar också att mer resurser än i dag bör kanaliseras till att höja känslan av meningsfullheten i arbetet. Det är ju nästan som om de som har skrivit redogörelsen redan har läst SFP:s alternativa budget. Där efterlyser vi konkreta satsningar på arbetshälsan. Visst är det så att arbetstagarnas produktivitet ökar när de är lyckliga.

 

En viktig slutsats när arbetet förändras är att spelreglerna hänger med. Och här vill jag gärna citera redogörelsen: ”De nya spelreglerna är inte till alla delar överensstämmande med dagens finländska arbetslagstiftning och avtalsuppgörelser på arbetsmarknaden.”

Vi behöver nytänkande på alla håll. Då terrängen förändras kan man inte klamra sig fast i den gamla kartboken.

Jag tror att den unga generationen är ganska fascinerad av hur myndigheterna i Estland har skapat en fungerande plattform för Uber. Vi måste i betydligt snabbare takt än vad som nu sker skapa fungerande regelverk nya typer av företagsamhet, delningsekonomin och blockkedjor som är starkt på kommande. Samtidigt ska vi akta oss för att överreglera. Det riskerar kväva sådan aktivitet och dynamik, vars logik ligger i uttryckligen den öppna, gränslösa ekonomins möjligheter. 

Lyckas vi inte sporra dessa fenomen här hos oss kommer de istället att söka sig någon annanstans och gynna andra.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15