Pressmeddelande

En åländsk europaparlamentsplats är konstitutionellt motiverad

19.10.2018 kl. 11:09

– Mycket tråkigt att regeringspartierna sätter tummen ner.

Det är en stor besvikelse då vi nu står inför fullbordat faktum och det inte blir någon egen åländsk europaparlamentsplats den här gången heller, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

En åländsk plats i Europaparlamentet är konstitutionellt motiverad eftersom Ålands lagting gett ifrån sig suverän lagstiftningsbehörighet utan att man har fått kompensation på samma sätt som riksdagen.

De konstitutionella skälen omnämns i regeringspropositionen från år 1994 om Finlands EU-anslutning och det finns ett principbeslut från Matti Vanhanens regering år 2009 om att regeringen ska arbeta för att stärka Ålands inflytande i Europaparlamentet.

- Det skulle ha funnits en unik möjlighet att nu öronmärka en europaparlamentsplats till Åland. Då Finland får en extra plats i Europaparlamentet genom Brexit kunde Åland kompenseras för den lagstiftningsbehörighet man gett ifrån sig utan att de platser som rikspartierna tävlar om skulle minska, säger Löfström.

Landskapet Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa. Det finns också jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet.

- Frågan har alltid stupat på att den politiska viljan inte varit tillräcklig, så också denna gång. Det är oerhört tråkigt att man sätter krass realpolitik och maktpolitik framför grundläggande rättigheter om representation som hade stärkt legitimiteten genom att självstyrda Åland skulle få direkt representation i EU, säger Löfström.

- Jag vill tacka alla de som aktivt stött Ålands strävanden i den här frågan, vilket visat att ett starkt stöd för frågan också funnits utanför Åland. Arbetet i frågan tar inte slut. Det handlar om grundläggande principer om representation och det arbetet fortsätter, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00