En åländsk europaparlamentsplats är konstitutionellt motiverad

19.10.2018 kl. 11:09

– Mycket tråkigt att regeringspartierna sätter tummen ner.

Det är en stor besvikelse då vi nu står inför fullbordat faktum och det inte blir någon egen åländsk europaparlamentsplats den här gången heller, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

En åländsk plats i Europaparlamentet är konstitutionellt motiverad eftersom Ålands lagting gett ifrån sig suverän lagstiftningsbehörighet utan att man har fått kompensation på samma sätt som riksdagen.

De konstitutionella skälen omnämns i regeringspropositionen från år 1994 om Finlands EU-anslutning och det finns ett principbeslut från Matti Vanhanens regering år 2009 om att regeringen ska arbeta för att stärka Ålands inflytande i Europaparlamentet.

- Det skulle ha funnits en unik möjlighet att nu öronmärka en europaparlamentsplats till Åland. Då Finland får en extra plats i Europaparlamentet genom Brexit kunde Åland kompenseras för den lagstiftningsbehörighet man gett ifrån sig utan att de platser som rikspartierna tävlar om skulle minska, säger Löfström.

Landskapet Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa. Det finns också jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet.

- Frågan har alltid stupat på att den politiska viljan inte varit tillräcklig, så också denna gång. Det är oerhört tråkigt att man sätter krass realpolitik och maktpolitik framför grundläggande rättigheter om representation som hade stärkt legitimiteten genom att självstyrda Åland skulle få direkt representation i EU, säger Löfström.

 

- Jag vill tacka alla de som aktivt stött Ålands strävanden i den här frågan, vilket visat att ett starkt stöd för frågan också funnits utanför Åland. Arbetet i frågan tar inte slut. Det handlar om grundläggande principer om representation och det arbetet fortsätter, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00