Arvs- och gåvoskatten bör avskaffas enligt svensk modell

12.10.2018 kl. 11:40
Medborgarinitiativet om att slopa arvs- och gåvoskatten har landat på riksdagens bord. Sverige avskaffade skatten år 2004 av Göran Perssons regering, i Norge avskaffades den år 2014.

-   För de flesta känns det orimligt att egendom förvärvad med beskattade pengar beskattas ännu en gång då den ärvs. Det är inte heller ovanligt att arvingar tvingas sälja av den ärvda egendomen för att ha råd att betala arvsskatten, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-   Markområden eller holmar som varit i familjers ägor i generationer, utan att man tänkt på dess ekonomiska värde, kan tvingas säljas eftersom de, vid ett arv, får ett uppskattat ekonomiskt värde som man måste betala arvsskatt för. Det har alla inte råd med, säger Löfström.

 

Arvs- och gåvoskatten bör därför slopas och ersättas med en skatt på överlåtelser enligt svensk modell. Det skulle också underlätta för generationsväxlingar i företag. Företagandet är grunden för att generera vår välfärd.

 

-   Många familjeföretag står inför en generationsväxling. Företagen har en mycket stor samhällseffekt då de investerar, anställer och betalar skatt. Samhället bör därför befrämja generationsväxlingar i företagen så att den nya generationens familjeföretagare inte behöver påbörja sitt värv skuldsatta över öronen. En sådan förändring skulle sannolikt också ge dynamiska effekter som på sikt skulle hämta in mer pengar till statsskassan då det ökar möjligheten att utveckla och investera, säger Löfström.

 

Generationsskiften i familjeföretag skjuts idag ofta upp och företag läggs i vissa fall ner på grund av arvskatten. Det gör också att våra familjeföretag hamnar i en försämrad konkurrenssituation än de i Sverige och Norge.

 

-   Ett rättvisare system skulle vara att beskatta först då ett arv säljs, som i Sverige. Det finns också en rättviseaspekt i att avskaffa arvs- och gåvoskatten. I Finland har nyligen funnits fall där mycket förmögna människor skatteplanerat bort arvsskatten genom att skriva sig utomlands. Det är inget vanliga människor kan göra. Ett slopande av arvs- och gåvoskatten skulle ta bort dylik skatteplanering så att vi skulle få ett system som blir lika för alla, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00