Arvs- och gåvoskatten bör avskaffas enligt svensk modell

12.10.2018 kl. 11:40
Medborgarinitiativet om att slopa arvs- och gåvoskatten har landat på riksdagens bord. Sverige avskaffade skatten år 2004 av Göran Perssons regering, i Norge avskaffades den år 2014.

-   För de flesta känns det orimligt att egendom förvärvad med beskattade pengar beskattas ännu en gång då den ärvs. Det är inte heller ovanligt att arvingar tvingas sälja av den ärvda egendomen för att ha råd att betala arvsskatten, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-   Markområden eller holmar som varit i familjers ägor i generationer, utan att man tänkt på dess ekonomiska värde, kan tvingas säljas eftersom de, vid ett arv, får ett uppskattat ekonomiskt värde som man måste betala arvsskatt för. Det har alla inte råd med, säger Löfström.

 

Arvs- och gåvoskatten bör därför slopas och ersättas med en skatt på överlåtelser enligt svensk modell. Det skulle också underlätta för generationsväxlingar i företag. Företagandet är grunden för att generera vår välfärd.

 

-   Många familjeföretag står inför en generationsväxling. Företagen har en mycket stor samhällseffekt då de investerar, anställer och betalar skatt. Samhället bör därför befrämja generationsväxlingar i företagen så att den nya generationens familjeföretagare inte behöver påbörja sitt värv skuldsatta över öronen. En sådan förändring skulle sannolikt också ge dynamiska effekter som på sikt skulle hämta in mer pengar till statsskassan då det ökar möjligheten att utveckla och investera, säger Löfström.

 

Generationsskiften i familjeföretag skjuts idag ofta upp och företag läggs i vissa fall ner på grund av arvskatten. Det gör också att våra familjeföretag hamnar i en försämrad konkurrenssituation än de i Sverige och Norge.

 

-   Ett rättvisare system skulle vara att beskatta först då ett arv säljs, som i Sverige. Det finns också en rättviseaspekt i att avskaffa arvs- och gåvoskatten. I Finland har nyligen funnits fall där mycket förmögna människor skatteplanerat bort arvsskatten genom att skriva sig utomlands. Det är inget vanliga människor kan göra. Ett slopande av arvs- och gåvoskatten skulle ta bort dylik skatteplanering så att vi skulle få ett system som blir lika för alla, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15