Arvs- och gåvoskatten bör avskaffas enligt svensk modell

12.10.2018 kl. 11:40
Medborgarinitiativet om att slopa arvs- och gåvoskatten har landat på riksdagens bord. Sverige avskaffade skatten år 2004 av Göran Perssons regering, i Norge avskaffades den år 2014.

-   För de flesta känns det orimligt att egendom förvärvad med beskattade pengar beskattas ännu en gång då den ärvs. Det är inte heller ovanligt att arvingar tvingas sälja av den ärvda egendomen för att ha råd att betala arvsskatten, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-   Markområden eller holmar som varit i familjers ägor i generationer, utan att man tänkt på dess ekonomiska värde, kan tvingas säljas eftersom de, vid ett arv, får ett uppskattat ekonomiskt värde som man måste betala arvsskatt för. Det har alla inte råd med, säger Löfström.

 

Arvs- och gåvoskatten bör därför slopas och ersättas med en skatt på överlåtelser enligt svensk modell. Det skulle också underlätta för generationsväxlingar i företag. Företagandet är grunden för att generera vår välfärd.

 

-   Många familjeföretag står inför en generationsväxling. Företagen har en mycket stor samhällseffekt då de investerar, anställer och betalar skatt. Samhället bör därför befrämja generationsväxlingar i företagen så att den nya generationens familjeföretagare inte behöver påbörja sitt värv skuldsatta över öronen. En sådan förändring skulle sannolikt också ge dynamiska effekter som på sikt skulle hämta in mer pengar till statsskassan då det ökar möjligheten att utveckla och investera, säger Löfström.

 

Generationsskiften i familjeföretag skjuts idag ofta upp och företag läggs i vissa fall ner på grund av arvskatten. Det gör också att våra familjeföretag hamnar i en försämrad konkurrenssituation än de i Sverige och Norge.

 

-   Ett rättvisare system skulle vara att beskatta först då ett arv säljs, som i Sverige. Det finns också en rättviseaspekt i att avskaffa arvs- och gåvoskatten. I Finland har nyligen funnits fall där mycket förmögna människor skatteplanerat bort arvsskatten genom att skriva sig utomlands. Det är inget vanliga människor kan göra. Ett slopande av arvs- och gåvoskatten skulle ta bort dylik skatteplanering så att vi skulle få ett system som blir lika för alla, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15