Pressmeddelande

En åländsk plats i Europaparlamentet är konstitutionellt motiverad

27.09.2018 kl. 17:05

I dag diskuterar riksdagen Ålands lagtings initiativ om att ändra vallagen så att en av Finlands europaparlamentariker i valet nästa vår skulle väljas från landskapet Åland genom att Åland skulle utgöra en egen valkrets. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har gjort en snarlik lagmotion.

I praktiken skulle det handla om att den extra plats Finland får efter Brexit skulle öronmärkas åt Åland och kompensera för den lagstiftningsbehörighet som Åland gett Bryssel sedan EU-medlemskapet. 
Finland har i praktiken två parlament, riksdagen och Ålands lagting, som gett ifrån sig makt till Bryssel. Åland har dock inte kompenserats på samma sätt som övriga landet med egen direkt representation i Europaparlamentet. Då Finland nu får en extra plats genom Brexit finns en unik chans att ordna saken. En åländsk plats är konstitutionellt motiverad, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Landskapet Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa. Det finns också jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet.

Grönland utgjorde en egen valkrets i Danmarks EU-val tills att Grönland lämnade EU 1985. Den autonoma tysktalande regionen i Belgien, med 70 000 invånare, som har ungefär samma procentuella befolkningsstorlek som Åland har också en egen EU-parlamentsplats, säger Löfström.

I samband med Lissabonfördraget år 2009 väcktes också frågan och Regeringen Matti Vanhanen fattade då ett principbeslut ”att regeringen medverkar till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status”. Nuvarande statsminister Juha Sipilä har också uttalat sig i en kolumn i Helsingin Sanomat om att Åland måste höras gällande Finlands extra Brexit-plats.

Vi är mycket tacksamma för att statsministern lyft upp frågan om Ålands påverkningsmöjligheter i Europaparlamentet. Genom Brexit finns en unik chans att ordna Ålands direkta representation i Europaparlamentet eftersom antalet mandat för de finländska rikspartierna skulle kunna hållas oförändrat på samma nivå som vid förra EU-val, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15