En åländsk plats i Europaparlamentet är konstitutionellt motiverad

27.09.2018 kl. 17:05
I dag diskuterar riksdagen Ålands lagtings initiativ om att ändra vallagen så att en av Finlands europaparlamentariker i valet nästa vår skulle väljas från landskapet Åland genom att Åland skulle utgöra en egen valkrets. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har gjort en snarlik lagmotion.

I praktiken skulle det handla om att den extra plats Finland får efter Brexit skulle öronmärkas åt Åland och kompensera för den lagstiftningsbehörighet som Åland gett Bryssel sedan EU-medlemskapet.

Finland har i praktiken två parlament, riksdagen och Ålands lagting, som gett ifrån sig makt till Bryssel. Åland har dock inte kompenserats på samma sätt som övriga landet med egen direkt representation i Europaparlamentet. Då Finland nu får en extra plats genom Brexit finns en unik chans att ordna saken. En åländsk plats är konstitutionellt motiverad, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Landskapet Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa. Det finns också jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet.

Grönland utgjorde en egen valkrets i Danmarks EU-val tills att Grönland lämnade EU 1985. Den autonoma tysktalande regionen i Belgien, med 70 000 invånare, som har ungefär samma procentuella befolkningsstorlek som Åland har också en egen EU-parlamentsplats, säger Löfström.

I samband med Lissabonfördraget år 2009 väcktes också frågan och Regeringen Matti Vanhanen fattade då ett principbeslut ”att regeringen medverkar till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status”. Nuvarande statsminister Juha Sipilä har också uttalat sig i en kolumn i Helsingin Sanomat om att Åland måste höras gällande Finlands extra Brexit-plats.

Vi är mycket tacksamma för att statsministern lyft upp frågan om Ålands påverkningsmöjligheter i Europaparlamentet. Genom Brexit finns en unik chans att ordna Ålands direkta representation i Europaparlamentet eftersom antalet mandat för de finländska rikspartierna skulle kunna hållas oförändrat på samma nivå som vid förra EU-val, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00