Finland i världspolitikens blickfång

22.09.2018 kl. 07:05
För några dagar sedan avslutade den tyska förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier ett tre dagars statsbesök i Finland.

Den tyska förbundspresidenten har enligt den tyska grundlagen inte så mycket formell makt, men är statschef och är en mycket viktig informell politisk kraft i landet. Den tidigare socialdemokratiska utrikesministern i förbundskansler Angela Merkels regering lär ha varit en av krafterna som såg till att Socialdemokraterna på nytt gick in i en regering med Merkel och förra året räddade landet från en ännu längre oklar regeringsbildning.

 

Veckan innan var kronprinsessan Mary från Danmark på ett två dagars statsbesök i Helsingfors och Åbo. En månad tidigare besökte Frankrikes president Emmanuel Macron Finland för ett snabbt statsbesök. I somras besökte, som hela världen vet, både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin Finland. Listan slutar inte där. Vladimir Putin besökte Finland också ifjol. Det gjorde också Kinas president Xi Jingping, som under sin flygresa till Florida för att träffa Trump gjorde ett mellanstopp i Europa, i Finland ett statsbesök. Japans statsminister Shinzo Abe kom också via Helsingfors på sommaren på väg hem från G20-mötet i Hamburg.

 

Jag kan inte minnas att Finland skulle haft så här mycket stora statsbesök på så kort tid tidigare. Nästan varje vecka kopplas trafikljusen bort på Mannerheimvägen utanför riksdagen då de poliseskorterade bilkortegerna drar förbi. Som tur är behöver alla besök inte lika mycket förberedelser som då Trump kom. Då svetsades alla gatubrunnar fast i vägen längs rutten där hans kortege skulle köra fram några dagar senare.

 

Vad beror det på att statsbesöken blivit större och flera. En anledning är att Finland ifjol fyllde 100 år. Det betydde bland annat att samtliga nordiska kungafamiljer och Islands president besökte Helsingfors. I år fortsätter firandet genom att många länder firar 100 år av diplomatiska förbindelser med Finland. Men det här förklarar ändå inte alla besök.

 

Finland har helt enkelt blivit mer intressant i världspolitiken. Den största anledningen till det, tror jag, är president Sauli Niinistö som byggt upp ett så starkt kontaktnät. Kontakter ger information och information ger inflytande. Det föder ännu mer kontakter. Att Putin och Trump möttes i Helsingfors gör att många vill komma och träffa president Niinistö för att höra hans intryck. Det här märks också i alla de ministerbesök, parlamentariska delegationer och utrikespolitiska experter och journalister som kommit till Finland och besöker utrikesministeriet och riksdagen.

 

Kontakter är viktiga. Genom att man också håller sig relevant gör det att ett litet land som Finland kan bli större än sin befolkningsstorlek på den internationella scenen.

 

Det är till hela Finlands fördel att landet hålls relevant och intressant i den internationella diplomatin och de globala kontakterna. Det har indirekt också en positiv effekt på internationell handel och Finlands ekonomi. För uppsvinget Finland har på den internationella scenen förtjänar landets utrikesförvaltning beröm, men också i synnerhet president Sauli Niinistö, som enligt mig, gjort att Finland fått ökad vikt på den globala scenen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55