Ålands befolkningsökning måste beaktas i Ålands klumpsumma

19.09.2018 kl. 12:00
Ålänningar är skatteskyldiga till staten precis på samma grunder som övriga finländare. Med en sysselsättningsgrad på nästan 82 % (i jämförelse med 72 % i landet som helhet) och arbetslöshet på 3,3 % är Åland mycket goda skattebetalare.

Åland får tillbaka 0,45 % av statens samlade intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrda Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter.

 

Åland har snabb befolkningstillväxt och ifjol var befolkningstillväxten bara snabbare i Nyland. Det gör att Åland utgör en större procentuell andel av landets befolkning.

 

- Dagens klumpsummesystem gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Åland får i dagens ekonomiska system automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 personer eller 100 000 personer, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

- Åland vill fortsätta växa och då behöver Åland få tillbaka en rättvis del av de statsskatter man betalar, varken mer eller mindre, säger Löfström.

Ålands befolkning är idag 0,53 % av landets samlade befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands befolkning 0,49 %.

 

- 0,04 % förändring låter inte mycket, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är oerhört mycket pengar för Åland, säger Löfström.

 

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå, eftersom staten sköter uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning, på cirka 15 miljoner euro per år, behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

 

- Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har idag, 3,3 %, skulle Ålands offentliga ekonomi vara i stor kris. Det är absurt och bevisar med all önskad tydlighet varför en förändring behövs i systemet, säger Löfström.

 

Regeringen behöver därför berätta hur man tänkt arbeta för att göra den översyn av avräkningsgrunden som Ålandsdelegationen år 2015 konstaterade att är befogad.

 

- Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan, utan att Åland ska kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30