Ålands befolkningsökning måste beaktas i Ålands klumpsumma

19.09.2018 kl. 12:00
Ålänningar är skatteskyldiga till staten precis på samma grunder som övriga finländare. Med en sysselsättningsgrad på nästan 82 % (i jämförelse med 72 % i landet som helhet) och arbetslöshet på 3,3 % är Åland mycket goda skattebetalare.

Åland får tillbaka 0,45 % av statens samlade intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrda Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter.

 

Åland har snabb befolkningstillväxt och ifjol var befolkningstillväxten bara snabbare i Nyland. Det gör att Åland utgör en större procentuell andel av landets befolkning.

 

- Dagens klumpsummesystem gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Åland får i dagens ekonomiska system automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 personer eller 100 000 personer, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

- Åland vill fortsätta växa och då behöver Åland få tillbaka en rättvis del av de statsskatter man betalar, varken mer eller mindre, säger Löfström.

Ålands befolkning är idag 0,53 % av landets samlade befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands befolkning 0,49 %.

 

- 0,04 % förändring låter inte mycket, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är oerhört mycket pengar för Åland, säger Löfström.

 

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå, eftersom staten sköter uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning, på cirka 15 miljoner euro per år, behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

 

- Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har idag, 3,3 %, skulle Ålands offentliga ekonomi vara i stor kris. Det är absurt och bevisar med all önskad tydlighet varför en förändring behövs i systemet, säger Löfström.

 

Regeringen behöver därför berätta hur man tänkt arbeta för att göra den översyn av avräkningsgrunden som Ålandsdelegationen år 2015 konstaterade att är befogad.

 

- Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan, utan att Åland ska kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00