Ålands befolkningsökning måste beaktas i Ålands klumpsumma

19.09.2018 kl. 12:00
Ålänningar är skatteskyldiga till staten precis på samma grunder som övriga finländare. Med en sysselsättningsgrad på nästan 82 % (i jämförelse med 72 % i landet som helhet) och arbetslöshet på 3,3 % är Åland mycket goda skattebetalare.

Åland får tillbaka 0,45 % av statens samlade intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrda Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter.

 

Åland har snabb befolkningstillväxt och ifjol var befolkningstillväxten bara snabbare i Nyland. Det gör att Åland utgör en större procentuell andel av landets befolkning.

 

- Dagens klumpsummesystem gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Åland får i dagens ekonomiska system automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 personer eller 100 000 personer, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

- Åland vill fortsätta växa och då behöver Åland få tillbaka en rättvis del av de statsskatter man betalar, varken mer eller mindre, säger Löfström.

Ålands befolkning är idag 0,53 % av landets samlade befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands befolkning 0,49 %.

 

- 0,04 % förändring låter inte mycket, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är oerhört mycket pengar för Åland, säger Löfström.

 

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå, eftersom staten sköter uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning, på cirka 15 miljoner euro per år, behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

 

- Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har idag, 3,3 %, skulle Ålands offentliga ekonomi vara i stor kris. Det är absurt och bevisar med all önskad tydlighet varför en förändring behövs i systemet, säger Löfström.

 

Regeringen behöver därför berätta hur man tänkt arbeta för att göra den översyn av avräkningsgrunden som Ålandsdelegationen år 2015 konstaterade att är befogad.

 

- Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan, utan att Åland ska kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00