De stora reformerna flyttas över till nästa regerings bord

18.09.2018 kl. 16:45
Nyckeltalen inom ekonomin är positiva, men trots det visar statsbudgeten fortsättningsvis ett stort underskott.

SFP:s riksdagsledamot och vice ordförande Anders Adlercreutz anser att regeringen har sumpat de chanser till strukturella reformer som de fått serverade på fat. Budgeten för år 2019 debatterades i riksdagen på tisdagen.
 
– Det verkar i dag mycket troligt att alla stora reformer blir ogjorda. Vi har inte reformerat arbetslivet, vi har inte lyckats genomföra en reform av familjeledigheterna. Vi har inte förbättrat möjligheterna att ingå lokala avtal i våra företag och håller fortfarande fast vid behovsprövning av utländsk arbetskraft. Vi har inte lyckats reformera våra företagsstöd och försvårar med många beslut arbetet att nå våra egna klimatmålsättningar, säger Adlercreutz.
 
Regeringens ideologiska sammansättning har försvårat reformarbetet, säger Adlercreutz. Nästa regering kommer att ha en diger lista av nödvändiga reformer på sitt bord.
 
– Alltför mycket är ogjort och högkonjunkturen varar inte för evigt.  I en situation där nästan hälften av företagen i Österbotten och en tredjedel av företagen i Nyland lider av brist på arbetskraft kan man inte köra vidare som om ingenting hänt. Vi kan inte blunda för framtidens utmaningar och den förändring i arbetslivet som ständigt pågår. Vi behöver flexibilitet och en vilja att arbeta tillsammans. Det gäller både regering och opposition – och det är bråttom.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00