Remissdebatt om budgetpropositionen för 2019

18.09.2018 kl. 13:00
Gruppanförande 18.9.2018

Ärade talman,

 

Vi behöver ett samhälle där ingen blir utanför. SFP vill bygga ett framgångsrikt Finland. Skolan och utbildningen är den bästa garanten för detta. Riksdagsvalet i april blir ett utbildningsval.

Vi kräver en mer barnvänlig politik och det betyder att vi politiker måste våga lyfta fram frågor som ojämlikhet och familjers välmående. Skolan ska trygga jämlika förutsättningar för alla barn.

Gör vår skola det? Gör den det också efter regeringens krassa nedskärningspolitik i början av valperioden? Sanningen är den att det finns mycket som behöver repareras. Därför har SFP på sitt sommarmöte för tre veckor sedan godkänt tio teser om utbildningen. Vi behöver åtgärder som sträcker sig från småbarnspedagogiken till livslångt lärande.

Regeringen har reserverat 112 miljoner euro för forskning och innovationer, med målet att 4 procent av Finlands BNP ska användas till forskning, utveckling och innovationer år 2030. SFP vill mer än så. Vi anser fyra procent nivån ska nås redan år 2025. Det här är en viktig vändpunkt eftersom satsningarna på ny teknologi har gått brant nedåt de allra senaste åren.

Vilken är vår vision om hur Finland ska utvecklas? En reform av familjeledigheterna måste vara en topprioritering för nästa regering. Svenska folkpartiet har redan för flera år sedan föreslagit en modell där föräldraledigheterna ska förnyas enligt 6+6+6 modellen.

Ett samhälle som jämställt och på ett äkta sätt delar på ansvaret inom familjen, är ett samhälle som andas optimism och framtidstro. Reformen behövs för barnens skull och för att öka flexibiliteten för familjerna.

Alla barn ska dessutom ha rätt till minst fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag redan från tre års ålder. Grunden för jämlikhet mellan barn läggs redan i dagis och förskola.

Med budgeten slår vi också fast skattepolitiken åtminstone på kort sikt. Det väsentliga är att det alltid ska löna sig att jobba. Vi måste få bort flitfällor som skapar trösklar för människor att ta emot arbete. SFP kräver också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft slopas.

Inom många branscher finns det en stor efterfrågan på kunnig arbetskraft. Arbetsförmedlingen måste lära sig att matcha behoven och utbudet på arbetskraft bättre. Och vi behöver mer lokalt anpassade avtal och en ny samtalskultur på arbetsplatserna som gör att människor trivs bättre på sina jobb. Sysselsättningsgraden bör höjas till minst 75 procent, gärna 80.

Inom SFP har vi efterlyst en seriös samhällsdebatt om välmående i arbetslivet. Vi vet alla att vår ekonomi förlorar årligen miljardbelopp på grund av sjukpensioner och sjukfrånvaro. Här kan man med rätt riktade förebyggande åtgärder få till stånd ordentliga inbesparingar, samtidigt som individens livskvalitet och mentala välmående förbättras. Vi behöver en friskhetsreform!

I dagens ekonomiska läge, när tillväxten förväntas bli långsammare, har vi inte råd att göra reformer som försämrar servicen och dessutom gör servicen dyrare. Regeringens vårdreform riskerar att bli en sådan reform. Det är bara att läsa finansutskottets utlåtande så inser man att man inte kommer att lyckas stävja kostnaderna med 3 miljarder, tvärtom flera faktorer pekar på att kostnaderna ökar.

Redan nu har regeringen valt genom sin centraliseringsförordning att förbjuda enkla dagkirurgiska operationer på mindre sjukhus. Detta har enbart haft som konsekvens längre köer och försämrad patientsäkerhet – missnöjet med förordningen är stort både på de mindre kretssjukhusen och på de större centralsjukhusen.

Den krassa sanningen är den: om vi nu envist håller fast vid en tungrodd och byråkratiskt vårdreform riskerar vi att skapa nya underskott i statskassan.

 

Ärade talman,

 

En global ödesfråga är klimatuppvärmningen. Finland bör agera tydligt på de internationella arenorna – inte minst som EU-ordförandeland nästa år – och kräva att de klimatavtal som ingåtts också efterlevs. Finlands insats är speciellt viktig just nu när det finns starka krafter i världen som motarbetar internationellt samarbete.

Budgeten innehåller en 15 miljoners tilläggssatsning på Östersjön och vattenskyddet. Det är bra, men det behövs ännu starkare åtgärder på bred front. Inget parti kan ensamt lägga beslag på klimatpolitiken. Det handlar om vårt gemensamma uppdrag.

Vi är skyldiga de barn som föds nu en hållbar miljö när de blir vuxna.

Finland behöver en renare trafik genom flera el- och hybridbilar och vi behöver nya innovationer som stimulerar en övergång till cirkulärekonomi. Cirkulärekonomin har som mål att bryta överkonsumtionen av naturresurserna.

SFP ser med bekymmer på biståndsbudgeten. Särskilt medborgarorganisationerna med sina viktiga insatser som görs med ganska små medel, borde inte få sina budgetmedel strypta som vi har sett de senaste åren.

Regeringen har sagt att flyktingkvoten ska höjas. Varför har man inte fattat beslut om det i budgetförhandlingarna? Vad säger statsministern, finansministern och inrikesministern? Höj flyktingkvoten nu!

För SFP är det helt central att alla i samhället hänger med. Vi måste bygga ett mänskligt samhälle där ingen blir utanför. En tudelning har vi inte råd med. Det är tillsammans vi bygger välfärdssamhället.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00