Svenska riksdagsgruppen vill bygga ett framgångsrikt Finland med utbildning och arbetskraft

28.08.2018 kl. 14:41

 

Riksdagsgruppen efterlyser också lösningar för barnträdgårdslärarbristen i huvudstadsregionen


SFP vill satsa påskolan, utbildningen. Det skapar framtidstro och bäddar för ett framgångsrikt Finland. På sitt sommarmöte i Helsingfors godkände Svenska riksdagsgruppen därför 10 framtidsinriktade punkter om utbildning.


– Riksdagsvalet 2019 är ett utbildningsval. Vi behöver en kursändring i utbildningspolitiken efter de dystra åren med regeringen Sipilä. Utbildning bör igen ligga i fokus och det gäller alla utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till forskningen. Därför har SFP lanserat ett heltäckande 10 punkters program om utbildningen. SFP vill se ett framgångsrikt Finland, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

– Högskolorna bör vara med i främsta ledet för att besvara den stora efterfrågan på kunnig arbetskraft, betonar Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist.

 


Blomqvist underströk att Finland också behöver nya arbetstagare.

 

– Genom att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft möjliggörs anställningar inom branscher som i dag har brist på kunnig arbetskraft. Jag är förbluffad att regeringen inte skrider till verket och slopar behovsprövningen, säger Blomqvist.

 

 

På sitt sommarmöte bekantade sig riksdagsgruppen också med de senaste trenderna i småbarnspedagogiken i Helsingfors. Diskussionen om lönerna för personalen inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen har på sistone gått het. Som bakgrund ligger svårigheterna att tillsätta de vakanser som finns med behörig personal.

 

– Barnen i huvudstadsregionen har rätt till tillräckligt med personal inom småbarnspedagogiken som dessutom ska vara kompetent. Fortsätter bristen på behörig personal finns risken att kvaliteten sjunker och barnen lider, säger riksdagsgruppen.

 

– Flera av huvudstadsregionens städer har progressiva målsättningar då det gäller småbarnspedagogiken överlag, men utan tilläggssatsningar på personalens löner kan inte målsättningarna uppnås, säger riksdagsgruppen.

 

 

Partiordförande Anna-Maja Henriksson säger att samhällets skyldighet är även att se till att infrastrukturen är i skick och att skapa goda förutsättningar för näringslivet.

 

– Mot den bakgrunden är det obegripligt att största delen av riksväg 8 i Österbotten inte finns med i trafikministeriets stomnät för landsvägar där man listar de trafikleder som ska utvecklas. Hamnarna i västra Finland står för hela 37 procent av värdet för hela Finlands totala export. Regeringen väljer att blunda för detta faktum. Eftersom riksväg 8 med tanke på Finlands ekonomiska framgång är en av de viktigaste trafiklederna, bör hela sträckan från Åbo till Uleåborg ingå i TEN-stomnätet, säger Henriksson. Det är dags att ta bort skygglapparna och behandla också Österbotten rättvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50