Svenska riksdagsgruppen vill bygga ett framgångsrikt Finland med utbildning och arbetskraft

28.08.2018 kl. 14:41

 

Riksdagsgruppen efterlyser också lösningar för barnträdgårdslärarbristen i huvudstadsregionen


SFP vill satsa påskolan, utbildningen. Det skapar framtidstro och bäddar för ett framgångsrikt Finland. På sitt sommarmöte i Helsingfors godkände Svenska riksdagsgruppen därför 10 framtidsinriktade punkter om utbildning.


– Riksdagsvalet 2019 är ett utbildningsval. Vi behöver en kursändring i utbildningspolitiken efter de dystra åren med regeringen Sipilä. Utbildning bör igen ligga i fokus och det gäller alla utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till forskningen. Därför har SFP lanserat ett heltäckande 10 punkters program om utbildningen. SFP vill se ett framgångsrikt Finland, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

– Högskolorna bör vara med i främsta ledet för att besvara den stora efterfrågan på kunnig arbetskraft, betonar Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist.

 


Blomqvist underströk att Finland också behöver nya arbetstagare.

 

– Genom att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft möjliggörs anställningar inom branscher som i dag har brist på kunnig arbetskraft. Jag är förbluffad att regeringen inte skrider till verket och slopar behovsprövningen, säger Blomqvist.

 

 

På sitt sommarmöte bekantade sig riksdagsgruppen också med de senaste trenderna i småbarnspedagogiken i Helsingfors. Diskussionen om lönerna för personalen inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen har på sistone gått het. Som bakgrund ligger svårigheterna att tillsätta de vakanser som finns med behörig personal.

 

– Barnen i huvudstadsregionen har rätt till tillräckligt med personal inom småbarnspedagogiken som dessutom ska vara kompetent. Fortsätter bristen på behörig personal finns risken att kvaliteten sjunker och barnen lider, säger riksdagsgruppen.

 

– Flera av huvudstadsregionens städer har progressiva målsättningar då det gäller småbarnspedagogiken överlag, men utan tilläggssatsningar på personalens löner kan inte målsättningarna uppnås, säger riksdagsgruppen.

 

 

Partiordförande Anna-Maja Henriksson säger att samhällets skyldighet är även att se till att infrastrukturen är i skick och att skapa goda förutsättningar för näringslivet.

 

– Mot den bakgrunden är det obegripligt att största delen av riksväg 8 i Österbotten inte finns med i trafikministeriets stomnät för landsvägar där man listar de trafikleder som ska utvecklas. Hamnarna i västra Finland står för hela 37 procent av värdet för hela Finlands totala export. Regeringen väljer att blunda för detta faktum. Eftersom riksväg 8 med tanke på Finlands ekonomiska framgång är en av de viktigaste trafiklederna, bör hela sträckan från Åbo till Uleåborg ingå i TEN-stomnätet, säger Henriksson. Det är dags att ta bort skygglapparna och behandla också Österbotten rättvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00