Svenska riksdagsgruppen vill bygga ett framgångsrikt Finland med utbildning och arbetskraft

28.08.2018 kl. 14:41

 

Riksdagsgruppen efterlyser också lösningar för barnträdgårdslärarbristen i huvudstadsregionen


SFP vill satsa påskolan, utbildningen. Det skapar framtidstro och bäddar för ett framgångsrikt Finland. På sitt sommarmöte i Helsingfors godkände Svenska riksdagsgruppen därför 10 framtidsinriktade punkter om utbildning.


– Riksdagsvalet 2019 är ett utbildningsval. Vi behöver en kursändring i utbildningspolitiken efter de dystra åren med regeringen Sipilä. Utbildning bör igen ligga i fokus och det gäller alla utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till forskningen. Därför har SFP lanserat ett heltäckande 10 punkters program om utbildningen. SFP vill se ett framgångsrikt Finland, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

– Högskolorna bör vara med i främsta ledet för att besvara den stora efterfrågan på kunnig arbetskraft, betonar Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist.

 


Blomqvist underströk att Finland också behöver nya arbetstagare.

 

– Genom att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft möjliggörs anställningar inom branscher som i dag har brist på kunnig arbetskraft. Jag är förbluffad att regeringen inte skrider till verket och slopar behovsprövningen, säger Blomqvist.

 

 

På sitt sommarmöte bekantade sig riksdagsgruppen också med de senaste trenderna i småbarnspedagogiken i Helsingfors. Diskussionen om lönerna för personalen inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen har på sistone gått het. Som bakgrund ligger svårigheterna att tillsätta de vakanser som finns med behörig personal.

 

– Barnen i huvudstadsregionen har rätt till tillräckligt med personal inom småbarnspedagogiken som dessutom ska vara kompetent. Fortsätter bristen på behörig personal finns risken att kvaliteten sjunker och barnen lider, säger riksdagsgruppen.

 

– Flera av huvudstadsregionens städer har progressiva målsättningar då det gäller småbarnspedagogiken överlag, men utan tilläggssatsningar på personalens löner kan inte målsättningarna uppnås, säger riksdagsgruppen.

 

 

Partiordförande Anna-Maja Henriksson säger att samhällets skyldighet är även att se till att infrastrukturen är i skick och att skapa goda förutsättningar för näringslivet.

 

– Mot den bakgrunden är det obegripligt att största delen av riksväg 8 i Österbotten inte finns med i trafikministeriets stomnät för landsvägar där man listar de trafikleder som ska utvecklas. Hamnarna i västra Finland står för hela 37 procent av värdet för hela Finlands totala export. Regeringen väljer att blunda för detta faktum. Eftersom riksväg 8 med tanke på Finlands ekonomiska framgång är en av de viktigaste trafiklederna, bör hela sträckan från Åbo till Uleåborg ingå i TEN-stomnätet, säger Henriksson. Det är dags att ta bort skygglapparna och behandla också Österbotten rättvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00