Migrationsverkets utredning är ett välkommet första steg – men mera behövs

14.06.2018 kl. 13:15
Det största problemet är inskränkningarna i rättshjälpen.

 

 

Migrationsverket har idag publicerat en intern utredning om asylprocessen och behandlingen av asylärenden. Asylsökandes försvagade rättsskydd har under våren kritiserats i offentligheten av bl.a. högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori och professor Tuomas Ojanen. Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz välkomnar rapporten, men lyfter fram att det nu krävs åtgärder för att rätta till de problem som uppdagades.

 

– Jag är glad över att inrikesminister Mykkänen tagit tag i problematiken. Rapporten lyfter fram många av de frågor som människorättsorganisationer, sakkunniga och vi inom SFP har tagit fasta på. Det handlar om resursbrist, bristande kunskap bland dem som intervjuar och bristfällig tolkning, men också om de förändringar i lagstiftningen som gjorts under denna regeringsperiod, säger Adlercreutz.

 

– Det största problemet är inskränkningarna i rättshjälpen. Om vi vill ha smidiga, snabba – och felfria – processer måste vi se till att de asylsökande får tillräcklig handledning av rättsbiträden under asylprocessen. Regeringen borde upphäva de begränsningar i rättshjälpen som gjordes 2016.

 

Rapporten innehåller 28 olika förbättringsförslag. Det handlar främst om Migrationsverkets egna processer och är steg i rätt riktning. Samtidigt skall man inom Migrationsverket införa en tidsgräns på sex månader för nya asylprocesser.

 

– Det är i sig bra att man strävar efter snabba processer. Men om man inte samtidigt ser över resurserna och satsar på grundlig utbildning av dem som behandlar anställningarna riskerar vi att hamna ur askan i elden. Tidsgränsen får inte leda till att enskilda behandlare överbelastas och kvaliteten lider. Rättsskyddet måste garanteras.

 

– Det sätt som vi behandlar barn i asylprocessen har väckt internationell kritik. Utredningen tar inte ställning till situationen för den här gruppen, liksom inte heller till andra speciellt utsatta grupper såsom tortyroffer eller sexuella minoriteters situation. Jag hoppas att inrikesminister Mykkänen inte glömmer dessa grupper när arbetet går vidare.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15