Migrationsverkets utredning är ett välkommet första steg – men mera behövs

14.06.2018 kl. 13:15
Det största problemet är inskränkningarna i rättshjälpen.

 

 

Migrationsverket har idag publicerat en intern utredning om asylprocessen och behandlingen av asylärenden. Asylsökandes försvagade rättsskydd har under våren kritiserats i offentligheten av bl.a. högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori och professor Tuomas Ojanen. Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz välkomnar rapporten, men lyfter fram att det nu krävs åtgärder för att rätta till de problem som uppdagades.

 

– Jag är glad över att inrikesminister Mykkänen tagit tag i problematiken. Rapporten lyfter fram många av de frågor som människorättsorganisationer, sakkunniga och vi inom SFP har tagit fasta på. Det handlar om resursbrist, bristande kunskap bland dem som intervjuar och bristfällig tolkning, men också om de förändringar i lagstiftningen som gjorts under denna regeringsperiod, säger Adlercreutz.

 

– Det största problemet är inskränkningarna i rättshjälpen. Om vi vill ha smidiga, snabba – och felfria – processer måste vi se till att de asylsökande får tillräcklig handledning av rättsbiträden under asylprocessen. Regeringen borde upphäva de begränsningar i rättshjälpen som gjordes 2016.

 

Rapporten innehåller 28 olika förbättringsförslag. Det handlar främst om Migrationsverkets egna processer och är steg i rätt riktning. Samtidigt skall man inom Migrationsverket införa en tidsgräns på sex månader för nya asylprocesser.

 

– Det är i sig bra att man strävar efter snabba processer. Men om man inte samtidigt ser över resurserna och satsar på grundlig utbildning av dem som behandlar anställningarna riskerar vi att hamna ur askan i elden. Tidsgränsen får inte leda till att enskilda behandlare överbelastas och kvaliteten lider. Rättsskyddet måste garanteras.

 

– Det sätt som vi behandlar barn i asylprocessen har väckt internationell kritik. Utredningen tar inte ställning till situationen för den här gruppen, liksom inte heller till andra speciellt utsatta grupper såsom tortyroffer eller sexuella minoriteters situation. Jag hoppas att inrikesminister Mykkänen inte glömmer dessa grupper när arbetet går vidare.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15