Krav på att lättare att få dispens för skyddsjakt på varg

17.06.2018 kl. 07:12
Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Vargdemonstrationen som ordnades av Österbottens  svenska producentförbund och Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening på Vasa torg i måndags samlade över 2 000 personer. Österbottningarna visade med all önskvärd tydlighet att vi kräver beslut av regeringen och de ansvariga ministrarna. Österbottningarnas vädjan har inte gått obemärkta för nu har jord- och skogsbruksminister Leppä lovat att besöka Österbotten i höst.

Naturresursinstitutet Lukes rapport över uppskattningen av vargbeståndet i mars 2018 bekräftade det som alla österbottningar vetat efter den senaste vintern. Finlands vargstam har ökat med sex flockar och tyngdpunkten för hela vargstammen flyttat västerut. Hela 70 procent av vargarna finns nu i västra Finland. Orsaken till det är enligt Luke tillgången på föda. Den mycket stora älg- och hjortdjursstammen i västra Finland fungerar som ett smörgåsbord för vargen och lockar följaktligen hit den. I Österbotten har vargstammen fördubblats på ett år.

 

I Österbotten fanns enligt rapporten 5-6 flockar med totalt cirka 30 vargar i mars 2018. Dessutom finns det kringstrykande ensamvargar. Lukes uppskattning är alltså gjord innan vargen fått valpar. Det genomsnittliga antalet valpar har under de senaste åren varit 3,9 och det betyder att vi utöver uppskattningen i mars sannolikt har flera än 20 st. vargvalpar i Österbotten.

 

Biologen och naturföretagaren Mattias Kanckos i Pedersöre, som också är en rutinerad jägare, förutspår stora bekymmer i augusti och senare i höst när valparna ska lära sig jaga. Allt tyder alltså på att vi som krävt åtgärder mot närgångna vargar under senaste vinter inte varit ute i ogjort väder utan tvärtom gjort en korrekt bedömning av situationen.

 

Regeringen och den ansvariga ministern måste nu utan dröjsmål göra det lättare att få dispens för skyddsjakt på varg som rör sig nära tomter och hotar människors trygghet och husdjurs och boskaps liv och hälsa. Det är Finlands egen lagstiftningskompetens. En mera krävande process är att ändra vargens skyddsstatus eftersom det kräver beslut på EU-nivå. Idag har vi två olika skyddsnivåer på varg i Finland. I renskötselområden skyddas vargen enligt bilaga 5 i EU:s art- och habitatdirektiv, vilket möjliggör begränsad jakt, och i resten av landet enligt bilaga 4. Det är absolut nödvändigt att det överdrivna skydd som nu råder utanför renskötselområdet upphör och att hela landet får samma regelverk som på renskötselområden. Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15