Statsrådets redogörelse till riksdagen om Finlands stöd till Afghanistan och om ökat finländskt deltagande i krishanteringsinsatsen Resolute Support.

12.06.2018 kl. 15:00
Gruppanförande 12.6.2018, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Talat ord gäller!

 

Ärade talman,

 

Världsbanken bedömer att inte mindre än 15 miljoner barn under 18 år tvingas till äktenskap årligen i världen.

Traditionen av barnäktenskap lever mycket stark också i Afghanistan. Detta är ett av de största hindren som försvårar att få till stånd en positiv samhällsutveckling. Enligt Unicef gifter sig nästan hälften av kvinnorna i Afghanistan när de är under 18 år och fler än var tionde är under 15 år. Också pojkar riskerar att tvingas till äktenskap som minderåriga.

De flickor som har tvingats ingå äktenskap avbryter ofta sin skolgång, vilket försämrar deras möjligheter att sysselsätta sig. Också mödradödlighetssiffrorna, till följd av tidiga graviditeter, är i Afghanistan de dystraste i världen.

Afghanistan är faktiskt Finlands största bilaterala utvecklingssamarbetspartner. Svenska riksdagsgruppen ser satsningarna på skolsektorn, där flickors skolgång tryggas och kvinnors läskunnighet förbättras som särskilt viktiga.

Tyngdpunkterna på regeringens biståndssatsningar är de rätta. Men samtidigt måste det sägas: de kraftiga nedskärningar som gjordes i början av valperioden har försvagat den finländska biståndspolitiken på ett sätt som inte kan försvaras.

 

 

Statsrådets redogörelse om Afghanistan kan delas upp i två delar. Dels handlar den om utvecklingssamarbetet och dels om Finlands deltagande i krishanteringsinsatsen Resolute Support.

Även om utvecklingen är långsam och statistiken dyster i Afghanistan är det skäl – precis som redogörelsen gör – att också peka på de framsteg som har gjorts. Även om problemen är stora så har kvinnornas och barnens ställning ändå förbättrats under senare år. Spädbarnsdödligheten har minskat och, enligt undervisningsministeriet, är redan cirka 40 procent av barnen som börjar i skolan flickor – och då ska vi komma ihåg att i början av 2000-talet kunde flickorna i Afghanistan inte gå i skola överhuvudtaget.

 

Den andra centrala punkten i statsrådets redogörelse är förslaget om ett ökat finländskt deltagande i Natos militära krishanteringsinsats Resolute Support. Finland har hittills deltagit med en liten grupp cirka 40 soldater i den internationella säkerhetsstyrkan.

Resolute Support-insatsen har haft som målsättning att ge över ansvaret Afghanistans egna säkerhetsstyrkor, men på grund av det försämrade säkerhetsläget behövs RS-insatsen för att förhindra terroristaktioner och skydda den lokala befolkningen.

RS-insatsen har brist på trupper och Natos generalsekreterare Stoltenberg har i ett brev bett Finland överväga att stärka sin insats i Afghanistan.

Svenska riksdagsgruppen anser att UTVA:s beslut från den 1 juni att den finländska truppstyrkan höjs till 60 soldater kan understödas. Finland bör också på detta sätt visa sin vilja att bidra till fred i Afghanistan. Vägen till fred kan kännas lång och svår, men ett positivt tecken var att talibanerna de senaste dagarna visat vilja åtminstone till en temporär vapenvila.

 

Då Finland ökar sin närvaro i Afghanistan är det säkerhetsaspekterna som måste betonas. Vi fattar detta beslut medvetna om att detta projekt inte är riskfritt. 

Det bör vara en självklarhet att säkerheten för dem som åker på detta uppdrag i Afghanistan måste vara på topp. 

Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar, men att vi satsar på deras trygghet som deltar i operationerna. Deras säkerhet är på vårt ansvar.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska fortsätta satsa på bistånd till Afghanistan och statsrådets redogörelse ger intrycket att satsningarna på den civila och militära sidan är i balans.

Vi har ett kunnande som vi kan bidra med, för att öka säkerheten i det svårt sargade landet. Det är viktigt att man når en politisk lösning i Afghanistan, endast så kan en hållbar fred och ett bättre, stabilt samhälle uppnås.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15