Pressmeddelande

Det måste utbildas fler svenskspråkiga studiehandledare – men nya gymnasielagen är annars bra

01.06.2018 kl. 13:06

De största utmaningarna hänför sig till den otillräckliga finansieringen och tillgången till behöriga svenskspråkiga studiehandledare.

Riksdagens kulturutskott godkände idag betänkandet om den nya gymnasielagen.

- Lagen innehåller mycket gott såsom rätten till studiehandledning och specialundervisning, vilket inte sker en dag för tidigt, säger Mikaela Nylander som är medlem i riksdagens kulturutskott.

Ämnesöverskridande studiehelheter motsvarar också dagens behov av mångsidigt kunnande där man greppar större helheter.

- Ett utvidgat samarbete med högskolorna ingår i lagen, vilket är bra. Men det här får inte leda till att gymnasier som inte befinner sig i närheten av högskolor inte upplevs som attraktiva på grund av sitt läge, påtalar Nylander.

- De största utmaningarna hänför sig till den otillräckliga finansieringen och tillgången till behöriga svenskspråkiga studiehandledare. Redan nu har vi problem med alltför få behöriga studiehandledare på svenskt håll. Ingen utbildning har skett på flera år och behovet av utbildade studiehandledare måste nu tas på allvar, säger Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00