En särlösning för landskap- och vårdreformens effekter på åländska FPA ersättningar måste ordnas.

31.05.2018 kl. 13:39
Löfström lämnade in skriftligt spörsmål till regeringen i frågan.

Regeringens förslag till social-, hälso- och landskapsreform ämnar förenkla flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården, och samtidigt rikta finansieringen till de föreslagna nya landskapen. Det föreslås att den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen samlas in som en del av statsbeskattningen och att denna andel läggs till den finansieringsandel som betalas till landskapen. Förslaget skapar dock ovisshet kring hur den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen ska betalas till landskapet Åland, givet att landskapsreformen verkställs och gällande lagar om Folkpensionsanstalten upphävs som följd. Åland berörs nämligen inte av den direkta organiseringen av de nya föreslagna landskapen eller övriga strukturer för social- och hälsovården i riket.

 

Sjukvårdsförsäkringen finansierar idag Folkpensionsanstaltens anordnande av bland annat läkemedelsersättningar, reseersättningar och sjukvårdsersättningar för privat hälso- och sjukvård, läkararvoden, tandläkararvoden samt kostnaderna för rehabilitering.

 

År 2017 betalade Folkpensionsanstalten ut över 8 miljoner euro i sjukvårdsersättning på Åland, vilken finansierades av staten genom sjukvårdsförsäkringen. I den nya strukturen är det ännu oklart hur dessa ersättningar ska utbetalas till Åland.

 

-                         En allmän sjukförsäkring har skapats för att garantera de grundlagensenliga rättigheterna till social trygghet och oundgänglig omsorg i enlighet med grundlagens § 19. I enlighet med grundlagens princip om likabehandling behöver frågan regleras så att sjukförsäkringssystemet fortsätter att gälla lika både på Åland och i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-                         Situationen är otillfredsställande eftersom man inte ännu har kunnat presentera en lösning på hur den ersättning som idag utbetalas av Folkpensionsanstalten ska anordnas på Åland i framtiden. Det handlar om en 8 miljoner euros helhet på Åland som man för tillfället inte vet hur man i framtiden ska anordna. Det skapar i sin tur osäkerhet på Åland. Den måste social- och hälsovårdsministeriet och regeringen skingra, säger Mats Löfström.

 

Löfström lämnade därför in ett skriftligt spörsmål till regeringen som frågar: Hur regeringen ämnar organisera sjukvårdsförsäkringens ersättningar på Åland i och med social-, hälso- och landskapsreformen ifall flerkanalsfinansieringen genomförs som tänkt?

 

-                         Social- och hälsovårdsministeriet har tänkt att ett utkast till lagförslag ska gå ut på remiss kanske redan i sommar och tills dess är det viktigt att man hittar en fungerande lösning på frågan tillsammans med Ålands landskapsregering. Här finns ännu tid men klockan tickar snabbt eftersom en lösning inte kommer uppenbara sig av sig självt utan man måste ha tid att diskutera och bereda saken, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30