En särlösning för landskap- och vårdreformens effekter på åländska FPA ersättningar måste ordnas.

31.05.2018 kl. 13:39
Löfström lämnade in skriftligt spörsmål till regeringen i frågan.

Regeringens förslag till social-, hälso- och landskapsreform ämnar förenkla flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården, och samtidigt rikta finansieringen till de föreslagna nya landskapen. Det föreslås att den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen samlas in som en del av statsbeskattningen och att denna andel läggs till den finansieringsandel som betalas till landskapen. Förslaget skapar dock ovisshet kring hur den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen ska betalas till landskapet Åland, givet att landskapsreformen verkställs och gällande lagar om Folkpensionsanstalten upphävs som följd. Åland berörs nämligen inte av den direkta organiseringen av de nya föreslagna landskapen eller övriga strukturer för social- och hälsovården i riket.

 

Sjukvårdsförsäkringen finansierar idag Folkpensionsanstaltens anordnande av bland annat läkemedelsersättningar, reseersättningar och sjukvårdsersättningar för privat hälso- och sjukvård, läkararvoden, tandläkararvoden samt kostnaderna för rehabilitering.

 

År 2017 betalade Folkpensionsanstalten ut över 8 miljoner euro i sjukvårdsersättning på Åland, vilken finansierades av staten genom sjukvårdsförsäkringen. I den nya strukturen är det ännu oklart hur dessa ersättningar ska utbetalas till Åland.

 

-                         En allmän sjukförsäkring har skapats för att garantera de grundlagensenliga rättigheterna till social trygghet och oundgänglig omsorg i enlighet med grundlagens § 19. I enlighet med grundlagens princip om likabehandling behöver frågan regleras så att sjukförsäkringssystemet fortsätter att gälla lika både på Åland och i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-                         Situationen är otillfredsställande eftersom man inte ännu har kunnat presentera en lösning på hur den ersättning som idag utbetalas av Folkpensionsanstalten ska anordnas på Åland i framtiden. Det handlar om en 8 miljoner euros helhet på Åland som man för tillfället inte vet hur man i framtiden ska anordna. Det skapar i sin tur osäkerhet på Åland. Den måste social- och hälsovårdsministeriet och regeringen skingra, säger Mats Löfström.

 

Löfström lämnade därför in ett skriftligt spörsmål till regeringen som frågar: Hur regeringen ämnar organisera sjukvårdsförsäkringens ersättningar på Åland i och med social-, hälso- och landskapsreformen ifall flerkanalsfinansieringen genomförs som tänkt?

 

-                         Social- och hälsovårdsministeriet har tänkt att ett utkast till lagförslag ska gå ut på remiss kanske redan i sommar och tills dess är det viktigt att man hittar en fungerande lösning på frågan tillsammans med Ålands landskapsregering. Här finns ännu tid men klockan tickar snabbt eftersom en lösning inte kommer uppenbara sig av sig självt utan man måste ha tid att diskutera och bereda saken, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00