En särlösning för landskap- och vårdreformens effekter på åländska FPA ersättningar måste ordnas.

31.05.2018 kl. 13:39
Löfström lämnade in skriftligt spörsmål till regeringen i frågan.

Regeringens förslag till social-, hälso- och landskapsreform ämnar förenkla flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården, och samtidigt rikta finansieringen till de föreslagna nya landskapen. Det föreslås att den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen samlas in som en del av statsbeskattningen och att denna andel läggs till den finansieringsandel som betalas till landskapen. Förslaget skapar dock ovisshet kring hur den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen ska betalas till landskapet Åland, givet att landskapsreformen verkställs och gällande lagar om Folkpensionsanstalten upphävs som följd. Åland berörs nämligen inte av den direkta organiseringen av de nya föreslagna landskapen eller övriga strukturer för social- och hälsovården i riket.

 

Sjukvårdsförsäkringen finansierar idag Folkpensionsanstaltens anordnande av bland annat läkemedelsersättningar, reseersättningar och sjukvårdsersättningar för privat hälso- och sjukvård, läkararvoden, tandläkararvoden samt kostnaderna för rehabilitering.

 

År 2017 betalade Folkpensionsanstalten ut över 8 miljoner euro i sjukvårdsersättning på Åland, vilken finansierades av staten genom sjukvårdsförsäkringen. I den nya strukturen är det ännu oklart hur dessa ersättningar ska utbetalas till Åland.

 

-                         En allmän sjukförsäkring har skapats för att garantera de grundlagensenliga rättigheterna till social trygghet och oundgänglig omsorg i enlighet med grundlagens § 19. I enlighet med grundlagens princip om likabehandling behöver frågan regleras så att sjukförsäkringssystemet fortsätter att gälla lika både på Åland och i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-                         Situationen är otillfredsställande eftersom man inte ännu har kunnat presentera en lösning på hur den ersättning som idag utbetalas av Folkpensionsanstalten ska anordnas på Åland i framtiden. Det handlar om en 8 miljoner euros helhet på Åland som man för tillfället inte vet hur man i framtiden ska anordna. Det skapar i sin tur osäkerhet på Åland. Den måste social- och hälsovårdsministeriet och regeringen skingra, säger Mats Löfström.

 

Löfström lämnade därför in ett skriftligt spörsmål till regeringen som frågar: Hur regeringen ämnar organisera sjukvårdsförsäkringens ersättningar på Åland i och med social-, hälso- och landskapsreformen ifall flerkanalsfinansieringen genomförs som tänkt?

 

-                         Social- och hälsovårdsministeriet har tänkt att ett utkast till lagförslag ska gå ut på remiss kanske redan i sommar och tills dess är det viktigt att man hittar en fungerande lösning på frågan tillsammans med Ålands landskapsregering. Här finns ännu tid men klockan tickar snabbt eftersom en lösning inte kommer uppenbara sig av sig självt utan man måste ha tid att diskutera och bereda saken, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00