Vi kräver bättre än så!

20.05.2018 kl. 07:45
På torsdagen gav riksdagens finansutskott sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen.

Vi har hört nästan hundra sakkunniga som gett sin syn på ärendet. Bland dem ministeriers ledande tjänstemän och experter, experter på ekonomi och landets främsta experter på hälso- och sjukvård. Majoriteten av dem har haft starka dubier till hur reformen genomförs. Det syns också i finansutskottets utlåtande som är mycket kritiskt. I sitt utlåtande lyfter utskottet visserligen fram möjligheter till inbesparingar men också att det finns stora ekonomiska risker om lagförslaget genomförs.

De största bristerna är att det saknas en helhetsbedömning av reformens konsekvenser. Finansutskottet lyfter också fram riskerna med att de nya landskapens pengar inte räcker till när behovet och efterfrågan på vård ökar. Vidare så kritiserar utskottet att finansieringsmodellen inte sporrar landskapen att spara eller att hushålla med sina pengar. Eftersom staten står för notan är modellen tvärtom nu sådan att det snarast lönar sig för landskapen att använda allt som budgeterats åt det och mera därtill. 

Med ett sådant utlåtande skulle man ju kunna tänka sig att regeringspartierna saktar ner på takten och gör nya beräkningar och lagförslag. Det rör sig om oerhört stora pengar. Den del av vården som kommer att konkurrensutsättas, det vill säga kommer att omfattas av valfriheten, uppgår till 18,4 miljarder per år. Som jämförelse kan jag nämna att Finlands statsbudget är cirka 55 miljarder euro. Och när man öppnar marknaden för konkurrens och privata företag så måste det lyckas på första försöket. Som bekant så kan man sälja sin egendom endast en gång.

Regeringens trovärdighet ökade inte av att finansministeriet levererade en tilläggsutredning med helt nya siffror kvällen innan finansutskottet skulle fatta sitt beslut. I utredningen har man valt att inte alls räkna med inbesparingarna från själva valfriheten. Istället uppskattar man bara att det kan finnas en inbesparingspotential på upp till 4,6 miljarder euro per år genom att ta i bruk ny teknik och kunskap och via bättre samordning av tjänsterna.  Lite cyniskt kan man säga att inget hindrar ju att våra sjukvårdsdistrikt gör inbesparingarna utan denna megareform.

I finansutskottet förenade sig alla oppositionspartier i en gemensam avvikande åsikt. Vi kräver att en konsekvensbedömning över reformen görs, att regeringen levererar precisa beräkningar över reformens kostnader och att regeringen bedömer hur mycket tilläggsfinansiering landskapen kommer att behöva som följd av höjda kostnader och vad det innebär för budgetramarna. Det som alla oppositionspartier är överens om är att de ekonomiska riskerna med vård- och landskapsreformen är oskäligt stora och att lagförslagen som sådana inte borde godkännas. Regeringen får inte driva igenom den största reformen i Finlands historia med bindel för ögonen och med hopp om att det inte finns hinder i vägen. Vi kräver bättre än så!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00