Tänker regeringen skärpa strafflagen gällande våldtäkter?

09.05.2018 kl. 08:51
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) har ställt en skriftlig fråga till regeringen angående sexuellt våld som riktas mot barn.

Bakgrunden till spörsmålet är ett rättsfall i Birkaland som har väckt stor uppmärksamhet. En vuxen man dömdes för att ha haft sexuell kontakt med ett 10-årigt barn. Rätten dömde gärningsmannen för grovt utnyttjande, men inte för grov våldtäkt.

 

− Har regeringen för avsikt att ändra lagstiftningen som rör sexuellt våld mot barn? Man kan inte förutsätta att ett barn motsätter sig gärningen för att det ska kunna betecknas som grov våldtäkt, säger Nylander.

 

I fallet i Birkaland dömdes gärningsmannen för grovt utnyttjande i såväl tingsrätten som hovrätten. Högsta domstolen beviljade inte tillstånd att överklaga.

 

− Av domen kan man dra slutsatsen att domstolarna självmant inte kan göra en annan bedömning utan en ändring av lagen. Därför måste det till en lagändring. Jag anser att ett barn inte kan ge sitt medgivande till sexuellt umgänge. Därför borde brottet ses som våldtäkt, säger Mikaela Nylander.

 

Experter på straffrätt har konstaterat att en 10-åring inte kan anses kunna uttrycka sin vilja i ett dylikt fall, men i rättspraxisen har försvarslösheten tolkats för snävt.

 

− Många av oss har överraskats av de här bristerna i lagstiftningen. Det här bör åtgärdas så snart som möjligt. Därför frågar jag regeringen med vilken tidtabell en lagändring kommer att ske ifall en sådan är på gång, säger Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00