Alla yrkesgrupper behövs för en god kvalitet inom småbarnspedagogiken

29.04.2018 kl. 09:16
En god kvalitet inom småbarnspedagogiken har långtgående positiva effekter på barnens inlärning ända upp i tonåren och på andra viktiga färdigheter, såsom social kompetens

Småbarnspedagogiken jämnar ut de skillnader i inlärningsresultaten som barns socioekonomiska bakgrund ger upphov till. Vikten av en god kvalitet betonas idag.

Kvaliteten har förstärkts bland annat genom att den första nationella planen för småbarnpedagogik togs i bruk och lokala planer har utarbetats. Tyvärr har sittande regering försämrat kvaliteten genom att tillåta kommunerna att införa större grupper för barn över tre år och genom att begränsa den subjektiva rätten till dagvård. Kortsiktiga beslut som undergräver allt det arbete som görs för att åstadkomma en god kvalitet. Gruppstorleken är alldeles avgörande för kvaliteten.   

Kulturutskottet behandlar just nu regeringens förslag till lag om småbarnspedagogik. Lagförslaget innebär att år 2030 ska en tredjedel av personalen vara barnträdgårdslärare, en tredjedel ska vara socionomer och tredjedel ska vara barnskötare. Idag utgör barnträdgårdslärarna något under 20 procent av personalstyrkan.   

Förslaget är bra och motiverat eftersom en god kvalitet idag förutsätter mångsidigt kunnande. Varje yrkesgrupp har sitt specialkunnande som bör tas tillvara också framtiden. Den finländska Educare-modellen där pedagogik och vård möts fungerar bra.  

Regeringens lagförslag medför dock problem som utskottet noggrant måste analysera och försöka hitta en lösning på. Det förekommer olika uppskattningar om hur många barnskötare som i värsta fall kan bli arbetslösa efter år 2030. Barnskötarna utgör långt över en tredjedel av personalstyrkan just nu. Det är alldeles klart att barnskötarnas kompetens behövs lika mycket i framtiden och det skulle vara förödande om de valde att lämna branschen.

Ett annat problem är att regeringen har avtalat med universiteten om 1000 nya studieplatser, behovet är mycket större och risken är stor att vi år 2030 inte har tillräckligt många utbildade barnträdgårdslärare ifall antalet studieplatser inte ökar också under kommande riksdagsperioder. Det är också viktigt att personer med lång erfarenhet inom branschen, och som på grund av lagändringen vill studera vidare, flexibelt ska kunna göra så.

Alla de socionomer som nu arbetar inom småbarnspedagogiken eller som får sin examen senast år 2023 kommer att vara behöriga att arbeta som lärare i småbarnspedagogik även i framtiden. De som får sin examen efter år 2023 får alltså inte denna behörighet.

Regeringen har i sitt lagförslag inte klart definierat vilka uppgifter och ansvarsområden socionomerna ska ha i framtiden, detta borde ha gjorts före lagförslaget gavs till riksdagen. Kommunerna kan själva bestämma huruvida de anställer två barnträdgårdslärare och en barnskötare istället för en barnträdgårdslärare, en socionom och en barnskötare.

En stor brist i lagförslaget är att det inte innehåller rätten till stöd. Tillgången till stöd av kuratorer och psykologer på våra daghem skulle innebära att vi i ett allt tidigare skede på ett mångsidigare sätt skulle kunna stöda barnet och familjen. Nästa regering bör införa rätten till stöd.

Andelen behöriga bland personalen på finlandssvenskt håll är lägre än på finskt håll. Av de nya studieplatserna för barnträdgårdslärare måste de finlandssvenska barnträdgårdslärarutbildningarna absolut få sin andel. Dessutom måste vi också på finlandssvenskt håll kunna trygga flexibla och skräddarsydda utbildningsprogram för dem som vill vidareutbilda sig pga av lagändringen. 

För att förbättra kvaliteten borde regeringen genast ändra på lagarna som möjliggör större grupper för barn över tre år och dra tillbaka begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård.  

 

Det är viktigt att betona att alla yrkesgruppers kunskap behövs. Det mångprofessionella arbetet tryggar bäst en god kvalitet inom småbarnspedagogiken.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15