Allas specialkunnande behövs

25.04.2018 kl. 13:20
Mångsidigt kunnande inom småbarnspedagogiken är oerhört viktigt för att vi ska kunna trygga en god kvalitet, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander

– Alla yrkesgruppers specialkunnande behövs och bör tas tillvara också i framtiden.

 

Nylander anser att regeringens förslag som nu behandlas i kulturutskottet om att en tredjedel ska vara barnträdgårdslärare, en tredjedel socionomer och en tredjedel barnskötare är bra och motiverat. Idag utgör barnträdgårdslärarna under 20 procent av personalen och kommunerna har tid till år 2030 att uppnå lagens krav på  personalsammansättning. 

 

Nylander säger att regeringen borde klarare ha definierat vilka socionomernas ansvarsområden och uppgifter är.

– Då skulle man ha undvikit den oro som nu har uppstått. Ett annat problem är att antalet nya studieplatser för barnträdgårdslärare inte på långt när kommer att täcka behovet av utbildade barnträdgårdslärare. Likaså måste regeringen trygga en flexibel vidareutbildning för dem som vill studera vidare till följd av den nya lagen, anser Nylander. Oron gäller främst några frågor. Efter 2030 kommer det att behövas färre barnskötare. Lagförslaget ger kommunerna möjlighet att låta bli att anställa socionomer i och med att det i lagförslaget står att en tredjedel ska vara barnträdgårdslärare och/eller socionomer.

Därtill stipuleras att socionomer som blir utexaminerade efter 2023 inte är behöriga att arbeta som lärare inom småbarnspedagogiken och daghemsföreståndarna ska vara pedagogie magistrar.

 

– Det är ändå skäl att notera att ingen som redan nu arbetar inom småbarnspedagogiken mister sin behörighet. Också de socionomer som nu arbetar som lärare inom småbarnspedagogiken behåller alltså denna behörighet. Allas specialkunnande behövs och det vore synnerligen kortsiktigt av kommunerna om man i framtiden låter bli att satsa på socionomer och deras specialkunnande, säger Nylander. 

 

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30