Landskapsreformen får inte äventyra finansieringen av skärgårdstrafiken

25.04.2018 kl. 13:19
Riksdagen har mottagit regeringens förslag till ny landsvägslag.

Enligt lagförslaget är det de nya landskapen som i framtiden ska ansvara för organiseringen av skärgårdstrafiken med förbindelsefartyg, och samtidigt få besluta om avgifter för dessa.

Regeringen föreslår dock att staten ska bevilja ett särskilt understöd till landskapen för finansieringen av skärgårdstrafiken. Landsvägsfärjorna kommer fortsätta under Trafikverket.

Svenska riksdagsgruppens vice ordförande och medlem av kommunikationsutskottet Mats Löfström lyfte i riksdagens remissdebatt på tisdag eftermiddag upp vikten av avgiftsfri skärgårdstrafik även i framtiden.

− Staten har ett ansvar att säkerställa att färjetrafiken betjänar skärgårdsinvånarna som tidigare, även om landskapen tar över ansvaret för organiseringen. Det är därför viktigt att säkerställa att det ändrade organiseringsansvaret inte heller på sikt innebär att avgifter införs i förbindelsefartygstrafiken, säger Mats Löfström.

Statsrådet har idag möjlighet att besluta om avgifter för färjetrafiken genom förordning, men i och med den nya landsvägslagen ska landskapen nu få rätten att besluta om färjeavgifter.

Löfström föreslog i riksdagsdebatten på tisdagen, där också kommunikationsminister Anne Berner medverkade, att man skulle tillsätta en arbetsgrupp med uppgift hur man i samband med landskapsreformen ser på förbindelsefartygstrafiken och anbudsförfarandet utgående från lokal sakkunskap och med lokala representanter. Detta har även föreslagits av utskärsdelegationen.

− I synnerhet för de fast bosatta i skärgården är färjorna landsväg över vatten. De är av helt avgörande betydelse för att kunna bo i skärgården. En arbetsgrupp, bestående av statliga och lokala tjänstemän, skärgårdsbor och skärgårdsföretagare, som skulle se hur förbindelsefartygstrafiken kan utvecklas skulle ge trygghet i samband med de övriga förändringar som görs med landskapsreformen, säger Löfström.

 

Fotnot: Nya landsvägslagen har ingen inverkan på Åland. Skärgårdstrafiken på Åland upprätthålls och finansieras av Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15