Landskapsreformen får inte äventyra finansieringen av skärgårdstrafiken

25.04.2018 kl. 13:19
Riksdagen har mottagit regeringens förslag till ny landsvägslag.

Enligt lagförslaget är det de nya landskapen som i framtiden ska ansvara för organiseringen av skärgårdstrafiken med förbindelsefartyg, och samtidigt få besluta om avgifter för dessa.

Regeringen föreslår dock att staten ska bevilja ett särskilt understöd till landskapen för finansieringen av skärgårdstrafiken. Landsvägsfärjorna kommer fortsätta under Trafikverket.

Svenska riksdagsgruppens vice ordförande och medlem av kommunikationsutskottet Mats Löfström lyfte i riksdagens remissdebatt på tisdag eftermiddag upp vikten av avgiftsfri skärgårdstrafik även i framtiden.

− Staten har ett ansvar att säkerställa att färjetrafiken betjänar skärgårdsinvånarna som tidigare, även om landskapen tar över ansvaret för organiseringen. Det är därför viktigt att säkerställa att det ändrade organiseringsansvaret inte heller på sikt innebär att avgifter införs i förbindelsefartygstrafiken, säger Mats Löfström.

Statsrådet har idag möjlighet att besluta om avgifter för färjetrafiken genom förordning, men i och med den nya landsvägslagen ska landskapen nu få rätten att besluta om färjeavgifter.

Löfström föreslog i riksdagsdebatten på tisdagen, där också kommunikationsminister Anne Berner medverkade, att man skulle tillsätta en arbetsgrupp med uppgift hur man i samband med landskapsreformen ser på förbindelsefartygstrafiken och anbudsförfarandet utgående från lokal sakkunskap och med lokala representanter. Detta har även föreslagits av utskärsdelegationen.

− I synnerhet för de fast bosatta i skärgården är färjorna landsväg över vatten. De är av helt avgörande betydelse för att kunna bo i skärgården. En arbetsgrupp, bestående av statliga och lokala tjänstemän, skärgårdsbor och skärgårdsföretagare, som skulle se hur förbindelsefartygstrafiken kan utvecklas skulle ge trygghet i samband med de övriga förändringar som görs med landskapsreformen, säger Löfström.

 

Fotnot: Nya landsvägslagen har ingen inverkan på Åland. Skärgårdstrafiken på Åland upprätthålls och finansieras av Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00