Landskapsreformen får inte äventyra finansieringen av skärgårdstrafiken

25.04.2018 kl. 13:19
Riksdagen har mottagit regeringens förslag till ny landsvägslag.

Enligt lagförslaget är det de nya landskapen som i framtiden ska ansvara för organiseringen av skärgårdstrafiken med förbindelsefartyg, och samtidigt få besluta om avgifter för dessa.

Regeringen föreslår dock att staten ska bevilja ett särskilt understöd till landskapen för finansieringen av skärgårdstrafiken. Landsvägsfärjorna kommer fortsätta under Trafikverket.

Svenska riksdagsgruppens vice ordförande och medlem av kommunikationsutskottet Mats Löfström lyfte i riksdagens remissdebatt på tisdag eftermiddag upp vikten av avgiftsfri skärgårdstrafik även i framtiden.

− Staten har ett ansvar att säkerställa att färjetrafiken betjänar skärgårdsinvånarna som tidigare, även om landskapen tar över ansvaret för organiseringen. Det är därför viktigt att säkerställa att det ändrade organiseringsansvaret inte heller på sikt innebär att avgifter införs i förbindelsefartygstrafiken, säger Mats Löfström.

Statsrådet har idag möjlighet att besluta om avgifter för färjetrafiken genom förordning, men i och med den nya landsvägslagen ska landskapen nu få rätten att besluta om färjeavgifter.

Löfström föreslog i riksdagsdebatten på tisdagen, där också kommunikationsminister Anne Berner medverkade, att man skulle tillsätta en arbetsgrupp med uppgift hur man i samband med landskapsreformen ser på förbindelsefartygstrafiken och anbudsförfarandet utgående från lokal sakkunskap och med lokala representanter. Detta har även föreslagits av utskärsdelegationen.

− I synnerhet för de fast bosatta i skärgården är färjorna landsväg över vatten. De är av helt avgörande betydelse för att kunna bo i skärgården. En arbetsgrupp, bestående av statliga och lokala tjänstemän, skärgårdsbor och skärgårdsföretagare, som skulle se hur förbindelsefartygstrafiken kan utvecklas skulle ge trygghet i samband med de övriga förändringar som görs med landskapsreformen, säger Löfström.

 

Fotnot: Nya landsvägslagen har ingen inverkan på Åland. Skärgårdstrafiken på Åland upprätthålls och finansieras av Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15