Varför satsar regeringen inte på tillräckligt effektiva reformer?

17.04.2018 kl. 16:56

Den finska ekonomin har under senaste år vuxit och vi har kunna se ljusare siffror även på arbetsmarknaden. Dessa siffror förstärker de offentliga finanserna, men trots de goda ekonomiska förutsättningarna, som också beror på den globala tillväxten, har regeringen ändå inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att jämlikt förbättra sysselsättningen. 

− Det är glädjande att man vill göra förbättringar i aktiveringsmodellen, som vi förutsatte redan i behandlingsskedet, men de stora reformerna lyser med sin frånvaro, menar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi poängterar att bland annat familjeledighetsreformen, som inte bara skulle förbättra sysselsättningsgraden för kvinnorna utan också göra verklighet av pappornas jämlika möjlighet att ta hand om sina barn och vara en del av deras vardag. Även barnombudsmannens berättelse och flera sakkunniga, som har hörts i ärendet, har poängterat vikten av en reform, som konkret skulle minska på ojämlikheten i samhället och trygga den samhälleliga utvecklingen.
  
− Regeringen marknadsför nu sin politik med att betona den ekonomiska tillväxten som om det endast vore deras förtjänst när de samtidigt medvetet avstår från att vidta nödvändiga åtgärder för att stöda en balanserad samhällsutveckling, säger Rehn-Kivi i samband med remissdebatten om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019-2022.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00