Rättsskyddet för asylsökande måste förbättras

14.04.2018 kl. 13:15
Riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz (SFP) och Pilvi Torsti (SDP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål om asylsökandes försvagade rättsskydd.

Samma problem har lyfts fram av flera medborgarorganisationer, UNICEF och rättslärda.

 

– Det är frågan om ändringar i lagstiftningen men också om klart ändrade förfaranden. Trycket att avvisa har lett till högst tvivelaktiga tillvägagångssätt både hos Migrationsverket och polisen, säger Adlercreutz.

 

Adlercreutz lyfter fram en irakisk familj på sex personer som exempelfall. Familjens myndiga barn Raneen och Omar avvisades även om asylprocessen för resten av familjen ännu var på hälft. En arresteringsorder väntade dem båda i Irak, och den hörselskadade flickan hotades ytterligare av ett tvångsäktenskap. Trots detta avvisades de, och familjen splittrades. Ungdomarna fick inte ens tillfälle att ta avsked av sin familj.

 

– Raneens och Omars fall är ett exempel på de grava brister som finns i de asylsökandes rättskydd. Deras ansökan om att stoppa avvisningen fick avslag samma eftermiddag som den lämnades in. De avvisades trots att ny information om arresteringsordern hade lagts till i ansökan. Fallet är förskräckligt och det är ytterst oroväckande att finska myndigheter går till väga så här, säger Adlercreutz.

 

Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori och professor Tuomas Ojanen har kritiserat det försvagade rättsskyddet i offentligheten.

 

– HFD har redan år 2016 bedömt att ändringarna i utlänningslagen kommer att försvaga de asylsökandes rättsskydd. Nu borde det utredas hur ändringarna i lagstiftningen fungerar ur ett rättvise-, säkerhets- och ur ett mänskligt perspektiv. För oss som är födda i en rättsstat kan det vara svårt att förstå hur en person agerar som aldrig levt i ett land där man kan lita på myndigheterna. För dessa personer är myndigheterna ett hot. Därför måste det jobbas på att stämningen på asylintervjuerna är förtroendefull och att människorna blir hörda, säger Torsti.

 

– De asylsökandes försämrade rättsskydd måste åtgärdas. Migrationsverkets förfaranden bör ses över och det är ytterst viktigt att försäkra sig om att asylsökanden har tillgång till rättshjälp av god kvalitet. Då det kommer till avvisningar och tagande i förvar är vikten av ett gediget rättsskydd speciellt stor. Vi kräver att regeringen skrider till åtgärder för att förbättra situationen, säger Adlercreutz och Torsti.

 

Det skriftliga spörsmålet samlade flera underskrifter från andra partier.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15