Rivning av mögelskola skall inte leda till kriskommunsklassificering

12.04.2018 kl. 14:21
Riksdagsledamot Adlercreutz har inlämnat ett skriftligt spörsmål.

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz har lämnat in ett skriftligt spörsmål om mögelskoleproblematiken, Idag riskerar en kommun att bli bedömd som kriskommun och hamna i utvärderingsförfarande om kommunen river byggnader som är i dåligt skick.

– Allt fler kommuner i Finland har problem med skolor och daghem som är i dåligt skick. Om kommunen är liten, dess ekonomiska situation är dålig och om kommunen har varit tvungen att riva en ovanligt stor och därmed värdefull byggnad kan det ha dramatiska konsekvenser för kommunens ekonomiska nyckeltal. Detta kan leda till att kommunen väljer att reparera byggnader som är i dåligt skick i stället för att riva dem. Det här för att undvika att bli bedömd som en kriskommun, säger Adlercreutz.

I och med att en byggnad rivs måste kommunen göra en bokföringsteknisk nedskrivning som försvagar kommunens balans. Om inte kommunen inom fyra år kan täcka underskottet i balansräkningen kan kommunen bedömas vara en kriskommun. Det leder till ett utvärderingsförfarande.

– Det skriftliga spörsmålet behandlar möjligheten att göra ett undantag från detta förfarande i situationer då nedskrivningen görs på grund av att en byggnad i dåligt skick rivs för att bygga nytt. Kommunen borde till exempel kunna ansöka om befrielse från utvärderingsförfarandet, om den ekonomiskt dåliga situationen beror på att kommunen rivit en mögelskola.

– I många kommuner studerar till och med över hälften av eleverna i temporära utrymmen på grund av att den egentliga skolbyggnaden har inomhusluftsproblem. I vissa situationer är reparationer tillräckliga, men ibland är den enda lösningen att riva en byggnad så att en ny kan byggas. Risken om att bedömas som en kriskommun borde inte få styra kommunernas beslut i rivningsfrågan – eleverna och personalen har rätt att få arbeta i en frisk byggnad.
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00