Kustfisket måste räddas

11.04.2018 kl. 14:46

 

 

I ett skriftligt spörsmål som lämnats in till riksdagen har vi riksdagsledamöter i Centralförbundet för Fiskerihushållnings presidium Eeva-Maria Maijala (centern), Kari Kulmala (blå framtid), Mats Nylund (sfp) samt Mikaela Nylander (sfp), ordförande för Nylands Fiskarförbund uttryckt vår oro för kustfiskarnas kraftigt minskade antal och för hela näringens framtid. Vi kräver åtgärder för att kontrollera skarv- och sälbeståndens tillväxt.

 

Vi konstaterar att andelen kustfiskare med fiske som huvudsyssla i Finland har rasat och att branschen inte lockar nya företagare. Enligt Naturresursinstitutets bedömning fångades det mindre lax, öring, gös, sik och abborre år 2017 än någonsin sedan 1980 då man började föra statistik.

 

En central orsak till fiskenäringens nuvarande läge är sälarnas och skarvarnas okontrollerade tillväxt. Skadeersättningssystemet för skador orsakade av säl och skarv eliminerar inte problemen som uppstått för fiskenäringen. Om fiskar på ett visst område inte mera kan fångas, betalas inte heller ersättning. Fångstredskap som skyddar mot säl är mycket dyrare än vanliga redskap och inte ens dessa redskap kan alltid förhindra att sälen tar sig fram till fångsten. Utan snabba åtgärder förlorar vi en stor del av de aktiva kustfiskarna som finns kvar. Samtidigt minskar även användningen av inhemsk fisk.

 

Den nuvarande skötselplanen för Östersjöns sälbestånd är från år 2007 och den är föråldrad. Vi kräver en ny plan för hur sälbeståndet ska begränsas. Vi förutsätter också att den nationella skarvarbetsgruppens förslag som godkändes för två år sedan förverkligas. Förslaget innebär att nya anvisningar skall ges och att en skarvportal grundas. Dessa två åtgärder var ämnade att i realtid fungera som en kompletterande och noggrannare skötselplan för skarven.

Mikaela Nylander och Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15