Kustfisket måste räddas

11.04.2018 kl. 14:46

 

 

I ett skriftligt spörsmål som lämnats in till riksdagen har vi riksdagsledamöter i Centralförbundet för Fiskerihushållnings presidium Eeva-Maria Maijala (centern), Kari Kulmala (blå framtid), Mats Nylund (sfp) samt Mikaela Nylander (sfp), ordförande för Nylands Fiskarförbund uttryckt vår oro för kustfiskarnas kraftigt minskade antal och för hela näringens framtid. Vi kräver åtgärder för att kontrollera skarv- och sälbeståndens tillväxt.

 

Vi konstaterar att andelen kustfiskare med fiske som huvudsyssla i Finland har rasat och att branschen inte lockar nya företagare. Enligt Naturresursinstitutets bedömning fångades det mindre lax, öring, gös, sik och abborre år 2017 än någonsin sedan 1980 då man började föra statistik.

 

En central orsak till fiskenäringens nuvarande läge är sälarnas och skarvarnas okontrollerade tillväxt. Skadeersättningssystemet för skador orsakade av säl och skarv eliminerar inte problemen som uppstått för fiskenäringen. Om fiskar på ett visst område inte mera kan fångas, betalas inte heller ersättning. Fångstredskap som skyddar mot säl är mycket dyrare än vanliga redskap och inte ens dessa redskap kan alltid förhindra att sälen tar sig fram till fångsten. Utan snabba åtgärder förlorar vi en stor del av de aktiva kustfiskarna som finns kvar. Samtidigt minskar även användningen av inhemsk fisk.

 

Den nuvarande skötselplanen för Östersjöns sälbestånd är från år 2007 och den är föråldrad. Vi kräver en ny plan för hur sälbeståndet ska begränsas. Vi förutsätter också att den nationella skarvarbetsgruppens förslag som godkändes för två år sedan förverkligas. Förslaget innebär att nya anvisningar skall ges och att en skarvportal grundas. Dessa två åtgärder var ämnade att i realtid fungera som en kompletterande och noggrannare skötselplan för skarven.

Mikaela Nylander och Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00