Förslaget till dataskyddslag hotar att begrava en stor del av vårt kulturarv

31.03.2018 kl. 10:04
Regeringens proposition hindrar publiceringen av sådana bilder som t.ex. återger politisk eller religiös verksamhet eller som skildrar frågor med anknytning till hälsa eller sexuell läggning

- Miljoner fotografier som är en stor del av vårt gemensamma finländska kulturarv hotar att hamna i klorna på den nya dataskyddslagen. Om propositionen godkänns som sådan kommer de inte mera att vara tillgängliga för allmänheten, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och partiets vice ordförande.


Regeringens proposition hindrar publiceringen av sådana bilder som t.ex. återger politisk eller religiös verksamhet eller som skildrar frågor med anknytning till hälsa eller sexuell läggning. Det betyder att arkiven, biblioteken eller museerna skulle vara tvungna att stänga en stor del av sina offentliga bild-arkiv.  
Propositionen är kopplad till EU:s dataskyddsdirektiv som träder i kraft den 28:e maj. Den finländska tillämpningen verkar bli mycket strikt.

Vad betyder detta i praktiken? Efter detta kommer en bild som skildrar t.ex. ett bröllop, en demonstration eller på vilken det t.ex. syns en skadad eller sjuk människa inte att kunna vara offentlig om det finns en misstanke om att någon på bilden kan vara vid liv. Detta eftersom det in praktiken inte är möjligt att få ett medgivande av dem som syns.

- En demonstration från 60-talet, Urho Kekkonens begravningståg eller en bild från ett bröllop uppfyller alla dessa krav. Det är totalt absurt, säger Adlercreutz.

Det finns idag miljontals bilder i arkivens och museernas offentliga bildbanker. Om propositionen godkänns utan ändringar skulle dessa i framtiden stanna bakom lyckta dörrar. 

- Enbart i finna.fi-tjänsten finns det idag miljontals bilder. På årsbasis har tjänsten tiotals miljoner besök. Om vi stänger sådant material för våra medborgare stänger vi samtidigt åtkomsten till en stor del av vårt gemensamma kulturarv. Propositionen måste helt enkelt korrigeras, avslutar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00