Beakta lokala förhållanden i naturvårdslagstiftningen

27.03.2018 kl. 07:00
Lokala och regionala förhållanden borde beaktas i allt större utsträckning då myndigheter fattar beslut om vilka åtgärder som får vidtas för att minska på skadorna vissa fridlysta arter förorsakar lokalsamhället.

Problemet med alltför stora skarvkolonier lokalt eller regionalt har länge förringats av olika orsaker. Den lokala verkligheten såsom förstörda holmar, försämrad vattenkvalitet och minskad tillgång på fisk har mötts av argument som hänför sig till nationella linjedragningar och tolkning av EU- lagstiftning. För den enskilde medborgaren tröstar det föga att höra om skyddsbehov på EU-nivå, då holmar i din närhet förvandlas till stinkande nästen man inte kan närma sig. Konflikterna har avlöst varandra.

Det var därför bra att miljöminister Tiilikainen tillsatte den nationella skarvarbetsgruppen med uppgift att dryfta skarvproblematiken och att finna lösningar. Som ett resultat av detta nationella arbete har de regionala NTM-centralerna tillsatt regionala skarvarbetsgrupper som ska producera information om lokala problemområden. Det här är i princip rätt förfaringssätt, eftersom problemen är lokala eller regionala. Det förutsätter dock att man tar de lokala eller regionala problemen på allvar. Förväntningarna på de regionala skarvarbetsgrupperna är stora.

Om inte de regionala skarvarbetsgrupperna lyckas göra ett trovärdigt arbete fortsätter konflikterna mellan lokal verklighet och nationella diffusa tolkningar av fågeldirektivet. Kommissionär Vella uppmanade redan år 2015 medlemsstaterna att använda sig av fågeldirektivets möjlighet till undantag för att lösa konflikter mellan exempelvis skarvar och fiske. För Finlands del kan man med skäl ifrågasätta huruvida dessa möjligheter använts till fullo.

Anmärkningsvärt är också att problematiken med att beakta lokala förhållanden och vidta åtgärder inte enbart begränsar sig till skarven. Miljöministeriet konstaterar också själv (15.3.2018) att under 2010-talet har mängden skador orsakade av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen ökat.

De finländska yrkesfiskarnas vardag har länge försvårats av sälarna som äter betydande mängder fisk, till exempel från fiskarnas fångstredskap. Det färskaste exemplet där lokalbefolkningens vardagsverklighet inte överhuvudtaget är i samklang med myndigheternas agerande är vargen. Vargens framfart i tätbebyggda områden har man försökt minska, men myndigheternas njugga inställning till åtgärder har medfört att vargstammen ökar och framför allt till att vargarna rör sig i områden där de inte tidigare varit synliga. Befolkningens oro måste tas på allvar.

Oförmågan att ta lokalbefolkningens oro och åsikter på allvar minskar det allmänna förtroendet för våra myndigheter. Lokala förhållanden och omständigheter bör bättre beaktas i tillämpningen av naturvårdslagen och annan relevant lagstiftning. Ifall den nuvarande lagstiftningen bedöms vara ett hinder för nödvändiga åtgärder för att minska den skada som fridlysta arter förorsakar, bör också lagstiftningen kunna ses över. Att bara lakoniskt hänvisa till EU-lagstiftningen är inte tillräckligt. Det finns exempel från övriga EU-medlemsländer att fungerande och effektiva lösningar med tanke på skarven går att införa och verkställa. I sista hand handlar det om politisk vilja.

Därför har svenska riksdagsgruppen lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen där vi frågar vad regeringen kommer att göra för att lokala förhållanden och omständigheter bättre skall beaktas i naturvårdslagen och annan lagstiftning? Ämnar regeringen ändra naturvårdslagen så att den bättre beaktar lokala förhållanden och omständigheter?

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15