Vargproblemet måste tas på allvar

25.03.2018 kl. 06:32
För första gången sedan 1800-talet har vi bofasta vargflockar i Österbotten.

Vi har haft både observationer och direkta vargattacker under tidigare år men då har det rört sig om strövarvargar eller vargpar på genomvandring. Vi har alltså en situation som ingen nu levande människa upplevt i Österbotten. Föräldrar vågar inte låta bebisar sov ute. Skolelever måste få skjuts till skolan. Bönderna fasar för sommarens betessäsong. Jägarna kan inte låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen är ett av de fyra stora rovdjur som finns i Finlands natur. Den rätta omgivningen för varg är stora sammanhängande skogsområden. Österbotten är relativt tättbebyggt och saknar sådana stora skogar. Därför är våra trakter olämpliga som vargrevir. Vargen är helt enkelt för nära mänskorna och husdjuren.

 

Vargens skyddsstatus bygger på flera internationella avtal. I EU så är det viktigaste styrdokumentet det så kallade habitatdirektivet. I Finland så regleras vargens skydd av jaktlagen och av statsrådets förordningar om undantagslov. Målsättningarna i Finlands vargpolitk beskrivs i vargskötselplanen som senast uppdaterades 2015.

 

Vargen har inga naturliga fiender utom människan. Den kan också föröka sig snabbt. Enligt naturresursinstitutet Luke så kan vargstammen under gynnsamma förhållanden fördubblas på tre år. Det här har också uppmärksammats i Europaparlamentet. I november ifjol så röstade parlamentet för en resolution om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet. Där slår man bland annat fast att stora rovdjur, särskilt vargen, inte behöver ett så strikt skydd som idag. Resolutionen tar också upp problemet med rovdjur i tätbebyggda områden och säger att de nationella myndigheterna måste få möjlighet att komma med mera flexibla och regionala handlingsmönster inom ramen för habitatdirektivet. SFP:s EU-parlamentariker lämnade också in ett skriftligt spörsmål om vargen till miljökommissionär Karmenu Vella i förra veckan.

 

Enligt polislagen kan polisen ingripa och fördriva eller avliva vargen vid akuta hotfulla situationer. Ett exempel är då polisen för två veckor sedan sköt  en varg i Nykarleby efter att den uppträtt hotfullt mot en man.

 

För att åtgärda problemet med oskygga vargar i bebodda och boskapstäta områden krävs det förändringar i vårt nationella regelverk. Det är regeringen och jord- och skogsbruksministern som är ansvariga för att det sker. Det politiska trycket på förändringar har ökat markant under denna höst och vinter. Nu är det verkligen hög tid att förordningen ändras så det blir lättare att bevilja dispens för jakt!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00