Vargproblemet måste tas på allvar

25.03.2018 kl. 06:32
För första gången sedan 1800-talet har vi bofasta vargflockar i Österbotten.

Vi har haft både observationer och direkta vargattacker under tidigare år men då har det rört sig om strövarvargar eller vargpar på genomvandring. Vi har alltså en situation som ingen nu levande människa upplevt i Österbotten. Föräldrar vågar inte låta bebisar sov ute. Skolelever måste få skjuts till skolan. Bönderna fasar för sommarens betessäsong. Jägarna kan inte låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen är ett av de fyra stora rovdjur som finns i Finlands natur. Den rätta omgivningen för varg är stora sammanhängande skogsområden. Österbotten är relativt tättbebyggt och saknar sådana stora skogar. Därför är våra trakter olämpliga som vargrevir. Vargen är helt enkelt för nära mänskorna och husdjuren.

 

Vargens skyddsstatus bygger på flera internationella avtal. I EU så är det viktigaste styrdokumentet det så kallade habitatdirektivet. I Finland så regleras vargens skydd av jaktlagen och av statsrådets förordningar om undantagslov. Målsättningarna i Finlands vargpolitk beskrivs i vargskötselplanen som senast uppdaterades 2015.

 

Vargen har inga naturliga fiender utom människan. Den kan också föröka sig snabbt. Enligt naturresursinstitutet Luke så kan vargstammen under gynnsamma förhållanden fördubblas på tre år. Det här har också uppmärksammats i Europaparlamentet. I november ifjol så röstade parlamentet för en resolution om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet. Där slår man bland annat fast att stora rovdjur, särskilt vargen, inte behöver ett så strikt skydd som idag. Resolutionen tar också upp problemet med rovdjur i tätbebyggda områden och säger att de nationella myndigheterna måste få möjlighet att komma med mera flexibla och regionala handlingsmönster inom ramen för habitatdirektivet. SFP:s EU-parlamentariker lämnade också in ett skriftligt spörsmål om vargen till miljökommissionär Karmenu Vella i förra veckan.

 

Enligt polislagen kan polisen ingripa och fördriva eller avliva vargen vid akuta hotfulla situationer. Ett exempel är då polisen för två veckor sedan sköt  en varg i Nykarleby efter att den uppträtt hotfullt mot en man.

 

För att åtgärda problemet med oskygga vargar i bebodda och boskapstäta områden krävs det förändringar i vårt nationella regelverk. Det är regeringen och jord- och skogsbruksministern som är ansvariga för att det sker. Det politiska trycket på förändringar har ökat markant under denna höst och vinter. Nu är det verkligen hög tid att förordningen ändras så det blir lättare att bevilja dispens för jakt!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15