Beslut om människors liv får integrunda sig på främlingsfientlig politik.

23.03.2018 kl. 14:31
Igår publicerades en forskningsrapport om Migrationsverkets asylbeslut för iraker i åldern 18 till 34.

Studien som gjordes av juridiska fakulteten vid Åbo universitet, Åbo akademis människorättsinstitut och diskrimineringsombudsmannen påvisar att Migrationsverkets linje tydligt har skärpts sedan 2015.

  • De drastiska skillnaderna i antalet negativa asylbeslut har tidigare påståtts bero på att de irakier som kommit till Finland har haft en annan profil än vad de tidigare haft. Studien visar dock klart att så inte är fallet, de asylsökandes profiler har inte märkbart ändrats men det har däremot Migris tolkningen gjort, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

I studien jämfördes Migris asylbeslut från åren 2015 och 2017. År 2017 beviljades betydligt färre asylsökande internationellt skydd jämfört med 2015. Studien påvisar att Migri 2015 ännu ansåg att den rädsla för att bli utsatt för våld som den asylsökande uppgav var befogad, medan 2017 godtogs denna rädsla endast i undantagsfall.

 

  • Den utveckling som skett, och som studien så tydligt visar är väldigt oroväckande. Finland måste kunna garantera grundläggande och mänskliga rättigheter för alla, och för en rättsstat borde dessa teman vara av högsta prioritet. Regeringens politik bär ett ansvar över hur lagstiftningen tillämpas, och i fråga om asylsökande är det en fråga om liv och död, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet understryker att de internationella människorättsavtalen och flyktingkonventionen är skrivna uttryckligen för att stater skall ha en moralkompass även i utmanande situationer då känslan för det som är rätt kanske sviktar inför kortsiktiga egoistiska intressen. Nu är det dags att följa kompassens riktning.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15