Bestraffa inte studerande som jobbar

20.03.2018 kl. 08:45
Enligt Yles nyheter i februari tvingas närapå 35 000 studerande att betala tillbaka sitt studiestöd på sammanlagt över 45 miljoner euro från år 2016.

Paradoxalt nog har studiestödets inkomstgränser inte höjts trots att nuvarande regering har skurit hårt i studiestödet. Studiestödet räcker sällan till att täcka alla utgifter och därav ökar studerandes behov av att jobba vid sidan av studierna, men sedan kan de inte försörja sig utan sanktioner. Studielån upplevs inte som ändamålsenligt med tanke på att arbetsmarknaden för mångas del innebär vikariat, snuttjobb och osäkra arbetsförhållanden.

Arbetserfarenhet under studietiden är dessutom en viktig kontakt till arbetslivet som underlättar den nyutexaminerades övergång till arbetslivet. Också därför bör inkomstgränserna för studiestödet höjas för att inte göra det svårare för studeranden att komma ut på arbetsmarknaden. Det är viktigt med arbetserfarenhet då man utexamineras och ska ta sig ut på arbetsmarknaden.

Årligen används ett stort antal onödiga arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Kunde de pengarna i stället användas för att höja inkomstgränserna? Svenska riksdagsgruppen har i sin skuggbudget föreslagit att studiestödets inkomstgränser höjs med 50 procent. Den för studiestödet ansvariga ministern Sampo Terho har i Helsingin Sanomat i februari lovat en utredning om vilka kostnaderna skulle vara om man höjer inkomstgränserna. Utredningen borde hinna till regeringens ramria i april för att ärendet ska hinna gå vidare under denna period.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00