Svar på skriftligt spörsmål om ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa

16.03.2018 kl. 13:42


Till riksdagens talman


I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 54/2018 rd undertecknat av
riksdagsledamot Thomas Blomqvist/sfp m.fl.:


Ämnar regeringen utarbeta ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa, vilka omedelbara åtgärder ämnar regeringen vidta när antalet unga som söker sig till specialsjukvården ständigt ökar och hur kommer man i samband med vårdreformen att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för mentalvårdsarbetet och att man ingriper i mentalvårdsproblem i ett tidigt skede?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


I samband med slutrapporten av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete som genomfördes 2009-2015, publicerades 2016 styrgruppens och utomstående utvärderares förslag till insatsområden för utvecklingen fram till 2020. Förslagen i anslutning till klientens ställning, det främjande och förebyggande arbetet och utvecklingen av tjänsterna och styrmetoderna förs nu framåt
inom helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem och i social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt. Under våren inleder social- och hälsovårdsministeriet beredningen av ett nationellt program för förebyggande av självmord. Dessutom kartlägger social- och hälsovårdsministeriet förutsättningarna för att inleda beredningen av ett nytt program om psykisk hälsa.
Ökningen av antalet remisser till den psykiatriska specialsjukvården för barn och unga har fortgått redan i många år och besöken inom den öppna vården inom dessa specialområden har ökat kraftigt. Att antalet remisser ökar betyder inte automatiskt att barnen lider av psykiska problem som är svårare att behandla än tidigare, utan även att stigmatiseringen i anknytning till psykisk hälsa har minskat och tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre. I programmet för
utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) utvecklas mentalvårdstjänsterna för barn i syfte att överföra tyngdpunkten i mentalvårdstjänsterna till behandling i ett tidigare skede. Vid Institutet för hälsa och välfärd bereddes 2016 en handbok om metoderna inom mentalvårdsarbetet och alkohol- och drogarbetet i studerandehälsovården. Arbetet fortgår för att utveckla mentalvårdsarbetet på basnivå inom skolhälsovården och för skoleleverna. I projektet främjas användningen av effektiva metoder och fungerande samarbetsmodeller i bashälsovården för barn i skolåldern.

Största delen av mentalvårdsstörningarna behandlas inom bashälsovården. I reformen av social och hälsovården kommer social- och hälsovårdscentralerna att tillhandahålla rådgivning och hänvisning inom socialvården. Enligt utkastet till valfrihetslag kommer det också att finnas personal inom landskapets socialvård vid social- och hälsocentralerna som erbjuder socialtjänster och bedömer behovet av tjänster. I utkastet fastställs alternativa sätt att ordna vården. I social- och hälsocentralernas utbud av direktvalstjänster kunde ingå konsultering och mottagning hos yrkesutbildade inom psykiatrin. Å andra sidan kunde landskapets affärsverk erbjuda mera omfattande psykiatriska tjänster i samband med social- och hälsovårdscentralerna.


Helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem, som bereds som bäst, stödjer genomförandet av tjänster. Lagutkastet sänds för remiss under våren 2018. Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riskdagen under hösten 2018.


Helsingfors 13.3.2018
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00