Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa

16.03.2018 kl. 13:42

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 54/2018 rd undertecknat av
riksdagsledamot Thomas Blomqvist/sfp m.fl.:

Ämnar regeringen utarbeta ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa, vilka omedelbara åtgärder ämnar regeringen vidta när antalet unga som söker sig till specialsjukvården ständigt ökar och hur kommer man i samband med vårdreformen att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för mentalvårdsarbetet och att man ingriper i mentalvårdsproblem i ett tidigt skede?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I samband med slutrapporten av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete som genomfördes 2009-2015, publicerades 2016 styrgruppens och utomstående utvärderares förslag till insatsområden för utvecklingen fram till 2020. Förslagen i anslutning till klientens ställning, det främjande och förebyggande arbetet och utvecklingen av tjänsterna och styrmetoderna förs nu framåt
inom helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem och i social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt. Under våren inleder social- och hälsovårdsministeriet beredningen av ett nationellt program för förebyggande av självmord. Dessutom kartlägger social- och hälsovårdsministeriet förutsättningarna för att inleda beredningen av ett nytt program om psykisk hälsa.
Ökningen av antalet remisser till den psykiatriska specialsjukvården för barn och unga har fortgått redan i många år och besöken inom den öppna vården inom dessa specialområden har ökat kraftigt. Att antalet remisser ökar betyder inte automatiskt att barnen lider av psykiska problem som är svårare att behandla än tidigare, utan även att stigmatiseringen i anknytning till psykisk hälsa har minskat och tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre. I programmet för
utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) utvecklas mentalvårdstjänsterna för barn i syfte att överföra tyngdpunkten i mentalvårdstjänsterna till behandling i ett tidigare skede. Vid Institutet för hälsa och välfärd bereddes 2016 en handbok om metoderna inom mentalvårdsarbetet och alkohol- och drogarbetet i studerandehälsovården. Arbetet fortgår för att utveckla mentalvårdsarbetet på basnivå inom skolhälsovården och för skoleleverna. I projektet främjas användningen av effektiva metoder och fungerande samarbetsmodeller i bashälsovården för barn i skolåldern.

Största delen av mentalvårdsstörningarna behandlas inom bashälsovården. I reformen av social och hälsovården kommer social- och hälsovårdscentralerna att tillhandahålla rådgivning och hänvisning inom socialvården. Enligt utkastet till valfrihetslag kommer det också att finnas personal inom landskapets socialvård vid social- och hälsocentralerna som erbjuder socialtjänster och bedömer behovet av tjänster. I utkastet fastställs alternativa sätt att ordna vården. I social- och hälsocentralernas utbud av direktvalstjänster kunde ingå konsultering och mottagning hos yrkesutbildade inom psykiatrin. Å andra sidan kunde landskapets affärsverk erbjuda mera omfattande psykiatriska tjänster i samband med social- och hälsovårdscentralerna.

Helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem, som bereds som bäst, stödjer genomförandet av tjänster. Lagutkastet sänds för remiss under våren 2018. Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riskdagen under hösten 2018.

Helsingfors 13.3.2018
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15