Riksdagen började idag, onsdag, behandla regeringens förslag till valfrihet i vården, en huvuddel av social- och hälsovårdsreformen. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström lyfte i debatten upp de ändringar som ännu krävs för att lagförslaget inte ska skapa oklarheter för Åland.
- Social- och hälsovårdsreformen berör inte Åland direkt, men skapar ändå många indirekta effekter som kräver speciallösningar. Detta gäller också förslaget till valfrihetsreform, där man ännu behöver besluta hur de ålänningar som är temporärt bosatta i fastlandet ska få vård efter reformen samt på samma sätt hur fastlänningar temporärt bosatta på Åland ska få vård då reformen kommer i kraft år 2020, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
Finländare ska efter valfrihetsreformen kunna välja en egen hälsostation där de registrerar sig, samtidigt som sjukvården flyttas från rikets 295 kommuner till 18 nyinrättade landskap. Detta gäller dock inte på Åland, eftersom social- och hälsovårdsfrågor är självstyrelsens behörighet.
Löfström lyfte i debatten upp valfrihetsreformens effekter på Åland och frågade bland annat familje- och omsorgsminister Annika Saarikko hur och när regeringen tänkt hitta en lösning på frågan om vård för temporärt bosatta fastlänningar på Åland samt temporärt bosatta ålänningar i riket.
- Jag är övertygad om att man hittar en lösning. Det är inte en så svår fråga i sig, men den löser sig inte av sig själv, utan man måste sätta sig ner mellan social- och hälsovårdsministeriet och landskapsregeringen för att komma överens om en överenskommelseförordning gällande detta. Här finns ännu gott om tid att göra det, men mitt starka önskemål till ansvariga ministern och regeringen var ändå att man bör inleda diskussionerna så snart som möjligt för att inte skapa någon onödig osäkerhet, säger Mats Löfström.
- Grundlagsutskottet har också observerat den här saken i vårt utlåtande om vårdreformen från i juni ifjol, avslutar Löfström.
