Vagt svar på SFP:s vargspörsmål 

09.03.2018 kl. 14:19
Ministern lovar ingenting nytt

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att hålla vargstammen under kontroll och öka medborgarnas säkerhet, frågade SFP och Svenska riksdagsgruppen av regeringen i ett skriftligt spörsmål. Hur farlig vargen är för människan bedöms alltid från fall till fall, svarar nu jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C).


Leppä konstaterar att under jaktåret 2017-2018 tillåter vargförordningen jakt på högst 53 vargar. Ministeriet anser att kvoten på 53 vargar erbjuder Finlands viltcentral tillräckliga möjligheter att hantera frågan. Förutom att Finlands viltcentral kan bevilja undantagstillstånd har polisen möjlighet att fatta beslut om att fördriva eller avlägsna vargar som orsakar hot, heter det i ministeriets svar.


Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist, som är första undertecknare till spörsmålet är inte helt nöjd med svaret.


–  Enligt de senaste officiella uppgifterna har vargstammen inte vuxit, men lokalt har den vuxit. I stället för att fokusera på den nationella nivån och det totala vargantalet i Finland borde man se frågan regionalt, säger han.


Förekomsten av varg blir allt vanligare på många håll. Exempelvis i Österbotten som Västnyland har gjorts flera vargobservationer nära bosättning. 
I ministeriets svar konstateras att en varg som vistas på en gård ska i första hand fördrivas, men om inte det har gett resultat ”kan en varg som kommer till gårdar avlivas.”


– Ministeriets svar visar tyvärr inte tillräcklig förståelse för människors oro för att vargstammen växer lokalt och att vargflockarna gör allt fler gårdsbesök. Nu borde man se på frågan med nya glasögon. Ministeriet borde utreda vad det betyder då vargen nu etablerat sig i rätt tätbebyggda områden, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00